Idag samlas Centerpartiet till stämma i Falun. Partiernas högsta beslutande organ, vare sig de nu kallas kongresser, landsmöten eller stämmor, är rejäla historier. Att Falun räknar med 1 200 besökare fast det bara är 522 ombud visar på omfattningen av arrangemangen. Partianställda, sidoorganisationer, lobbyister och journalister, alla är de där. Det är business för det lokala näringslivet och värdkommunerna jublar när namnet på orten för stämman tillkännages.
Centern har bra opinionssiffror nu. Bland småpartierna i Alliansen är centerfolket de som kom bäst ut på andra sidan. Drevet mot Decemberuppgörelsen som slagit så hårt mot moderatledaren Anna Kinberg Batra tycks ha svept förbi Annie Lööf utan något större väsen. Kanske centerpartister i gemen är mer realistiska?
Fast allt är relativt. Det fanns en tid när var fjärde svensk röstade på Centern. Det gamla bondepartiet blev först med att fånga upp det vaknande miljömedvetandet efter 1950- och 60-talens utvecklingsoptimism. Vid 1973 års riksdagsval fick partiet över 25 procent och tre år senare drygt 24.
Ändå föreslog partiledaren Thorbjörn Fälldin ett samgående med Folkpartiet. Med ett sådant sammanslaget borgerligt parti som motvikt till Moderaterna hade Sveriges historia möjligen sett lite annorlunda ut.
Men Fälldin fick inte partiet med sig, borgarna var inbördes oense och perioden 1976-82 avlöste fyra borgerliga regeringar varandra på sex år. Centerns kräftgång fortsatte och i början av 1980-talet bildades Miljöpartiet med en klarare grön profil.
Det var inte bara i miljöpolitiken som Centerpartiet förlorade ledartröjan. Den självskrivna väljarbasen bland lant- och skogsbrukarna minskade i både antal och partitrohet. Framgångsrika bönder började alltmer se sig främst som företagare och rösta på Moderaterna.
Sedan dess har det gjorts några olika försök att hitta nya väljargrupper utan att de gamla skulle känna sig allför övergivna. Det har gått sådär. Under ledning av Maud Olofsson och Annie Lööf har Centern nu alltmer etablerat sig som ett företagarparti. ” Centerpartiet har sedan länge gjort upp med arvet som intresseparti för bönderna”, skrev DN i en huvudledare vid i fjol. Tidningen Fokus skriver om stämman att ”inte särskilt mycket handlar om bönderna
Nu är det arbetsgivarfrågor och marknadsliberalism som gäller och miljöfrågorna hör vi inte så mycket av längre. Den regering där Centern stod för miljöministerposten var inte på väg att uppnå mer än ett av de 16 miljömål som riksdagen fastslagit. Däremot har partiet klivit fram och profilerat sig i den högaktuella migrationsfrågan och är nu lite otippat det enda borgerliga parti som håller stånd mot en hårdare bedömning av flyktingar när behovet samtidigt växer.
Det har talats mycket om de nya moderaterna men Centerns omdaning är också avsevärd. Ännu en ändring aviseras till stämman i försvarsfrågor. Där Centern brukat tala om vikten av ett eget försvar och samarbete inom Norden föreslår nu partiledningen en omsvängning mot Natomedlemskap. Att hemvisten för den nya Centern är till höger är det ingen som helst tvekan om.