Ett antal beslut från Försäkringskassan om indragning av stöd enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) till personer som tidigare haft rätt till stöd, har, fullt förståligt, rönt stor uppmärksamhet.
Få kan förstå hur det är möjligt att personer som tidigare varit beviljade stöd helt plötsligt inte längre har den rätten.
Detta händer samtidigt som regeringen försöker åtgärda att organiserad brottslighet utnyttjar LSS som en inkomstkälla vilket Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten rapporterat om. Många bland annat den politiska oppositionen sätter genast de indragna stöden i samband med regeringens åtgärder att minska fusket. Vad de då väljer att inte nämna är de prejudicerande domar som fallit de senaste åren.
Det är nämligen domstolars tolkning av lagen som gjort att Försäkringskassan tvingats att dra in stöd. Detta då domstolarna sagt att just stöd för dessa problem inte längre skall ersättas.
Så här skrev Försäkringskassan redan i september 2015:
Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” enligt 9 a § LSS, endast gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Domen innebär delvis ny tillämpning inom assistansersättningen.
På grund av de problem som domstolarnas beslut gett personer med funktionshinder och deras familjer har regeringen börjat se över om regelverket behöver förändras. Men vägen dit går genom att förändra nuvarande lagstiftning vilket tar tid.
Vinster i välfärden diskuteras just nu en hel del. Att Sverige har en extremt liberal syn på hur skattepengar får användas i skolor är ingen nyhet. Inget annat land på hela jorden har en så frikostig syn på vinster i skolan.
De länder som haft ett liknande system har gått ifrån det då det inte fungerade. Trots det fortsätter de som tycker det är bra att våra skattepengar hamnar i ägarnas fickor eller i skatteparadis att debattera som om en förändrig skulle vara som forna Östtyskland eller Nordkorea.
Det märkliga i det resonemanget är att resten av världen då redan har en Östtysk eller Nordkoreansk syn på vinster i skolan.
Förra veckan publicerades en opinionsundersökning om hur vi ser på vinster i välfärden. Inte bara i skolan då, utan i hela välfärden. Undersökningen visar att 80 procent av dem som svarat var emot vinster i välfärden.
Tio procent osäkra och bara tio procent var för vinster i välfärden. Som vanligt kan man ifrågasätta undersökningar, men med ett så tydligt resultat blir det svårt att tro att vi skulle få ett omvänt resultat i någon annan seriös undersökning.
Väljarnas syn på vinster i välfärden är tydligt och de som fortsätter vara för har alla en knytning till ett näringsliv som så tydligt skulle förlora pengar på en förändring. Antingen som företrädare för företag som tjänar pengar på välfärden eller som företrädare eller sympatisörer med politiska partier som springer näringslivets ärenden i riksdagen.