Pensionsmyndighetens* mest kända publikation, Det orange kuvertet, är nu på väg ut. Vi på Gotland kommer enligt Pensionsmyndighetens hemsida att få det 8-15 mars. I kuvertet finns förutom information om hur mycket som betalats in till den statliga delen av pensionen också en prognos över de framtida utbetalningarna. Prognosen bygger på en fortsatt inbetalning i samma storleksordning och visar utbetalningarna vid lite olika tidpunkter för din pensionsstart.
Pensionssystemet är uppbyggt på att du får den statliga delen av din pension utifrån den pensionsgrundande inkomst du fått under ditt yrkesliv. Pensionssystemet har dessutom två pelare till, avtalspension och privat pensionssparande.
Som ni förstår är pensionssystemet uppbyggt på ett sätt där vi själva har ett ansvar för två av pelarna. Antingen genom att fixa lösningarna själv, eller genom att försäkra oss om att någon annan gör det. Är du medlem i ett fackförbund har du med största sannolikhet också en bättre pension, än annars. Men du har också fått betala för din pension. Den kommer inte gratis, men fackförbunden tar hand om sina medlemmar. Avtalspensionen är framförhandlad med motparten och har kostat pengar i form av lägre löneökningar.
Därför känns det märkligt när grupper, som uppenbart inte får den hjälp som fackförbunden ger sina medlemmar, i media utmålas som någon form av offer för systemet. De jag tänker på då är företagare som tar ut låga inkomster och anställda på arbetsplatser utan kollektivavtal.
Företagare som inte har så stora inkomster i sitt företag brukar inte ta ut så höga löner, vilket ger dålig pension. Dessutom har pensionsförsäkringar inte heller varit någon prioriterad fråga, varken genom företaget eller privat. Följden av detta riskerar att bli en riktigt låg pension.
På liknande sätt kan personer anställda på arbetsplatser utan kollektivavtal drabbas. På arbetsplatser med kollektivavtal är de anställda garanterade avtalspension. Oavsett om arbetsgivaren betalar in premien eller inte. Men på arbetsplatser utan kollektivavtal finns inte den garantin. Där behöver arbetsgivaren inte ens ha avtalspension, eller för den delen några andra försäkringar. Halvseriösa arbetsgivare skaffar någon form av försäkringspaket för sina anställda, där en pensionslösning kan ingå, men helt seriösa arbetsgivare ser till att teckna kollektivavtal.
Bägge grupperna borde ha möjlighet att göra samma jobb som fackförbunden gjort, men i egen regi. Företagare måste vara medvetna om att de ska kunna ta ut högre lön ur företaget och dessutom avsätta pengar till en pensionsförsäkring. Sen avgör de själva om de vill göra det, men då vet de följderna.
Samma övervägande ska de som jobbar på arbetsplatser utan kollektivavtal göra.
Alternativet för bägge är annars att byta arbete, så de kommer inom fackförbunds, eller andras, varma "avtalspensionsgemenskap".
Men en grupp där jag håller med i kritiken om att pensionssystemet slår fel är deltidsanställda i låglönebranscher. Ofta kvinnor och inte sällan i välfärdsyrken. De har under många år bidragit till samhällets välfärd på olika sätt, men utan att kunna leva i något överflöd. När de sen lämnar yrkeslivet blir deras pension på tok för låg. Systemet gör dem till förlorare, trots att de ingår i ett kollektiv som faktiskt har rätt bra förutsättningar för en hyfsad pension. Här måste riksdagen hitta en bättre lösning, allt annat är skandalöst.
*I en tidigare version stod det felaktigt att Skattemyndigheten skickade ut Det orange kuvertet. Det skall givetvis vara Pensionsmyndigheten. Dessutom lades de regionala Skattemyndigheterna ned i samband med bildande av Skatteverket 2004.