Vårt svenska välfärdsamhälle är uppbyggt på att vi solidariskt betalar skatt efter förmåga för att de som behöver stöd och hjälp ska kunna få det efter behov. Alla får gå i förskola, skola och vidare utbildning. Det är inte ekonomiska faktorer som avgör om en medborgare ska kunna gå en utbildning vare sig det gäller gymnasieskolan, komvux eller universitetet.
Själva grundbulten i vårt välfärdssamhälle bygger på att alla i arbetsför ålder, som tjänar pengar, betalar skatt efter förmåga, så att barnen och de äldre kan få sina behov tillgodosedda. Vi behöver inte betala cirka 95 000 kronor för en blindtarmsoperation eller cirka 120 000 kronor när vi föder barn. Vi betalar en minimal avgift och resten är skattefinansierat.
När nu Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling avslöjas ha undanhållet skatt genom en placering i bank på Malta, så smiter han från att solidariskt efter förmåga betala skatt, så att den välfärd han och alla andra i Sverige får del av, kan finansieras. Genom att han smiter från att betala skatt tvingas andra att betala mer i skatt.
Skattefusk och aggressiv skattepanering skadar samhället på flera sätt. Det minskar skatteintäkterna, så att det blir mindre pengar att lägga på skola, sjukvård, vägar, polisen, försvaret och allt annat som medborgarna vill ha. Skattefusk gör att bolag kan vinna jobb på lägre kostnader, som de bolag som inte skattfuskar inte kan matcha. Skattefusket sätter alltså den fria konkurrensen ur spel. Företagen tävlar inte då på lika villkor.
Skattefusk gör också att klyftorna ökar. Färsk forskning visar att det är den absolut rikaste andelen av befolkningen som om skattefuskar mest. Av de som gömmer undan eller skattefuskar, så är det 50 procent som göms av den rikaste 0,01 procenten av hushållen. Och cirka 80 procent av pengarna göms av den rikaste 0,1 procenten.
Den översta 0,01 procenten gömmer undan 25-30 procent av sina inkomster. Snittet för befolkningen är 2,8 procent.
I Sverige försvinner 43 miljarder kronor varje år undan beskattning. Det är pengar som i välfärdens tjänst skulle ha kunnat korta många köer och byggt många nya vägar och förbättrat underhållet på järnvägarna.
En annan risk med att de rikaste och ordförande i Svenskt Näringsliv undanhåller pengar från beskattning, är att de undergräver den solidariska skattebetalarviljan. Folk tänker, att kan de där rika skattfuska, så varför ska jag betala skatt, jag som tjänar så mycket mindre.
Ett skäl till att de rikaste skatteplanerar för att slippa betala skatt att det finns banker och advokater som hjälper dem. Om man på kommer på en bank med att hjälpa sina kunder med skatteplanering, borde staten ta ifrån dem sina banklicenser.
Dessutom kommer säkert de allt vanligare avslöjandena av raffinerad skatteplanering gör att de rikaste aktar sig för att bli offentligt uthängda, som nu Svenskt Näringslivs ordförande. Det är ju synnerlig dålig PR för en arbetsgivarorganisation. De vill nog undvika den svekdebatten.