En humanitär kris för EU

Foto: STR

Ledare Gotlands Folkblad2015-04-21 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Ännu en flyktingkatastrof har inträffat. Allt talar för att fler människor än de som miste livet i Östersjön med Estonia drunknade i Medelhavet i helgen. Ett tjugo meter långt fiskefartyg med kanske så många som 950 passagerare kom i sjönöd och förliste. Vi öbor som är vana att resa med färja över öppet hav kan kanske ana oss till något av situationen.

Den minsta Gotlandsfärjan i bruk, HSC Gotlandia, är 112 meter lång och får ta högst 700 passagerare. Jämförelsen haltar naturligtvis en del, fartygen är helt olika. Gotlandia tar förutom passagerarna 145 personbilar och har stora ytor med en bekvämlighet båtflyktingarna i Medelhavet inte kan drömma om och knappast efterfrågar.

Men blotta tanken på ett så överlastat fartyg där de som betalat minst till och med kan ha varit inlåsta i lastrummet fyller oss med fasa.

Ingen tog ansvar för att hantera fartyget och hindra den rörliga, mänskliga lasten att förflytta sig på däck tills slagsidan blev för kraftig. Däremot hade några sett till att ta betalt. Biljetten är dyr även om det kanske blir den sista färden. Det är så det ser ut i flyktingsmugglarbranschen. Ingen utövar tillsyn, inga regler gäller och risken för reklamationer är lika med noll.

Tidigare den här månaden drunknade omkring 400 personer på liknande sätt. Vi hörde om samma sak vid flera tillfällen i fjol, vi hörde om det året dessförinnan. Under 2014 kom 170 000 flyktingar till Italien över Medelhavet. Mer än 3 000 drunknade på vägen. Och i går kom besked om ännu fler olyckor, bland annat vid Rhodos.

Ändå är det här bara en liten del av de globala flyktingströmmarna.

– Vi ska komma ihåg att vi har mer än 50 miljoner flyktingar i hela världen och det är en förhållandevis liten del av dem som kommer hit till Europa, sa statsministern Stefan Löfven i helgen.

Regeringen kan tänka sig att öka Sveriges insats i EU-samarbetet Triton, där också Norge, Island och Schweiz ingår. Det finns de som menar att övervaknings- och räddningssystem invaggar flyktingarna i falsk säkerhet.

Men det är inte troligt att det spelar någon som helst roll. Den som tar så här stora chanser med sitt och kanske sina barns liv ser alternativet som ännu sämre. Stängda gränser och hårdare prövningar stoppar inte flykten, det gör den bara farligare.

Runt om i Europa finns kritikerna. Det finns de som tycker att vi måste lyssna på dem och som tror att en snålare invandringspolitik gör nationalistiska partier mindre framgångsrika.

I vårt östra grannland fungerar det i alla fall inte. Finland tog i januari i år emot 305 asylsökande medan Sverige tog emot 4 895 enligt Eurostat. Sannfinländarna vill ha färre invandrare i Finland, att de som kommer ska anpassa sig till den finska kulturen och att EU inte ska bistå länder i kris. I riksdagsvalet i söndags fick de 17,6 procent.

Det europeiska samarbetet står inför ett av sina svåraste problem. EU lyckades inget vidare med sin hantering av den ekonomiska krisen. Ska det gå bättre med den humanitära?