Sedan slutet av 1900-talet har det gjorts försök att införa mer marknadsstyrning av den offentliga sektorn. Vi har fått lära oss att medborgare kan kallas för kunder och vård och utbildning för tjänster. Ett samlingsnamn för många av de näringslivsinspirerade nyheterna är New Public Management (NPM). Det finns ingen entydig definition av vad begreppet innebär men ett viktigt inslag är att samla information, att mäta och jämföra. Köp- och säljsystem brukar också ingå. NPM har onekligen medfört en del fördelar. Att fokus satts på kvalitet och vilka de offentliganställda är till för har varit bra. Jämförelser har också kunnat ge ny kunskap och idéer som varit till nytta för verksamheten.
Men NPM har också medfört en stor övertro på att marknadslösningar passar för all gemensam verksamhet. Mätningar, nyckeltal och indikatorer har gett kunskap, men allt kan inte mätas. I strävan att hitta mätetal och värdera ökar byråkratin. Ska data om till exempel besök i vården samlas in måste den behandlande läkaren dokumentera sina insatser. Flera minuter till kategorisering och registrering efter varje patient ger mindre tid med patienten eller färre patienter. Eller möjligen mer övertid som skapar frånvaro och svårfyllda vikariat.
Civilministern Ardalan Shekarabi (S) har tagit initiativ till en ordentlig översyn av den offentliga styrningen. I det syftet genomförs i vinter en rad kunskapsseminarier om styrning av välfärden. Där framträder nu en bild av ett stort behov av att rensa i NPM-floran.
Mätningar används ofta för att fördela statliga resurser men det håller de inte riktigt för, menade till exempel Anders Anell, professor vid företagsekonomiska institutionen i Lund. Han pekade bland annat på att det kan vara svårt att klarlägga orsak och verkan. Bra överlevnad för cancerpatienter kan bero på tidig diagnostik, men också på att vården i sig är bra oavsett diagnostidpunkt. Och särskilda satsningar på ett område riskerat att få negativa effekter på ett annat.
Shirin Ahlbäck Öberg, som är docent och universitetslektor i statskunskap i Uppsala, pekade på risken att drivkrafterna blir incitament snarare än professionella normer och värderingar. Hon har tillsammans med andra forskare tidigare förvånats över att NPM används så pass mycket inom välfärden och mycket mindre inom till exempel transportområdet där det är betydligt lättare att mäta effekter och kostnader.
Stor fixering vid mätbara resultat upplevs lätt som misstro mot de som ska utföra arbetet. När fokus blir att leverera en viss kvantitet av något slag kan angelägnare uppgifter få stå tillbaka.
Polisförbundets ordförande Lena Nitz beskrev hur antalet utandningsprov då blir viktigare än antalet stoppade rattfyllerister. Eller hur fler förhör kan åstadkommas genom att man tar upp en fråga i taget i stället för att fråga om allt på en gång. Då har vi inte vunnit annat än mer byråkrati.
Det är dags nu att byta inriktning. Att låta kunden bli medborgare igen och lyssna på de som jobbar i verksamheterna. Välfärdssektorn måste styras men inte med marknadstänkande. Det är dags för en modernare styrning.