En nationalistisk populism

Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna.

Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna.

Foto: Adam Ihse /TT

Ledare Gotlands Folkblad2019-07-09 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Sverigedemokraterna har äntligen kommit in i politikens finrum, i alla fall till ett matbord, med lunchen med Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor.

Man kunde därmed tro att SD skulle tona ned sin profil, för att göra sig än mer seriöst.

Ett parti som strävar efter att bli regeringsunderlag, och är på talefot med tidigare regeringspartiet KD, kan man tycka borde vilja vårda sin erövrade ställning som samtalspartner.

Jimmie Åkessons tal i Almedalen på söndagen blev dock inte i linje med det.

Hans tal blev nämligen nationalistiskt och missnöjespolitiskt.

Det var Sverigevänner, Svensk strävan (visserligen rubrik på en text av Vilhelm Moberg från 1941), de dödas och levandes bygge av landet och annat nationalistiskt och konservativt.

Och det var utläggning om en massa som var dåligt i Sverige, på invandrings- och integrationspolitikens område, kriminalpolitikens, sjuk- och äldrevårdens med flera.

Att det även blev kritik mot S och statsministern, med raljerande över Stefan Löfvens ”verklighetssafari” till Ullared var förståeligt.

Åkesson och hans SD vill ju inordna sig i en högergrupp med Kristdemokraterna, vars ledare han samarbetspratat med, och Moderaterna, vars ledare han hoppas luncha och tala samarbete med.

Åkesson använde ord riktade till de som redan är anhängare av SD, som ”Sverigevänner”, och ”vänsterliberala” politiker som ”förstört och monterat ned vårt land”.

Hans negativa beskrivning av det svenska samhället var alltför svart för att bli igenkänt av många i Sverige.

I internationella jämförelser ligger Sverige tvärt om bra till gällande mycket.

Detta även på områden som Åkesson tog upp, som sjukvård.

Visst finns en del problem, som integration av invandrare i samhället och vissa typer av kriminalitet.

På de områdena förekommer dock ansträngningar, politiskt och av myndigheterna.

Men att åtgärda problemen är svårare än vad slagord kan ge sken av.

Ett slagord som Åkesson gav uttryck för var ”En tuff kriminalpolitik är en human kriminalpolitik”.

Det har orwellskt nyspråk över sig.

Straffen för nästan alla grova våldsbrott har för övrigt skärpts de senaste åren.

SD framstår i talet som ett nationalistiskt och konservativt parti och ett högerpopulistiskt missnöjesparti.

Begrepp, som Åkesson upprepar, som ”Vår svenska strävan, Sverigevänner” verkar bortstötande snarare än attraherande för en hel del av de väljare som partiet hoppas att få.

Åkesson sa att hans mål i den migrationspolitiska kommitté som han ska sitta i är att ”Få ned asylrelaterade invandringen till ett minimum.”

Åkesson drev profilen på SD till mer av de nationalistiska, konservativa delarna, fastän partiet äntligen nått fram till att ha samarbetssamtal med ett etablerat parti, KD. Det logiska hade varit att nu i stället slipa av SDs kanter.

Med detta vet väljarna vad SD är för parti. Ett som tycker att S är ett hycklarparti och att Sverige förtjänar bättre.

Bättre enligt SD är en M+KD-budget och Ulf Kristersson (M) som statsminister. Sådant har SD röstat ja till i riksdagen.