Region Gotlands budgetberedning pågår som bäst den här veckan. Det blir ett tufft jobb, det är alla med någon insikt överens om. Att underskott hotar redan innevarande år gör inte uppgiften lättare. Som vanligt är det hälso- och sjukvården och socialtjänsten som står för de mest svårhanterliga kostnaderna. Dels för att de är stora men dels också för att de mestadels uppstår till följd av lagstadgade förpliktelser som samhället ska står för. Och samhället, det är i de fallen nästan alltid lika med kommuner eller landsting. I Gotlands fall är det samma sak, allt landar i regionens knä.
Kommunerna har blivit politikens krockkuddar, skrev Anna Dahlberg i Expressen i lördags. Hon spetsar till det men har i sak rätt, kommunerna får sitta emellan när regeringar har alltför lätt att lägga ut ansvar, gärna i detaljfrågor, men inte är lika snabba att skicka med de resurser som behövs. Hon serverar exempel som LSS-lagstiftningen och flyktingmottagandet där staten lägger på kommuner och regioner uppdrag och i bästa fall ger ett stimulansbidrag eller en startpeng.
Men i slutänden sitter kommunpolitikerna där med en ny kostnadspost i budgeten. När tidningen Dagens Samhälle granskade saken härom året skrev man att statsbidragen till den kommunala sektorn i praktiken krympt med tio miljarder sedan alliansregeringen tillträdde 2006.
Avregleringar och privatiseringar har fått liknande effekter. Hur ska skolpolitiker runt om i landet kunna långtidsplanera och utnyttja resurserna mest ekonomiskt om det dyker upp nya skolor? Ingen vet i förväg vilka val elever och föräldrar gör men kommunen måste alltid vara beredd att ta emot alla skolpliktiga barn. Och när kostnader förs över från stat till kommuner och regioner finns det också skäl att påminna om att statsskatten är progressiv medan kommunalskatten är lika för alla. Den utjämning som statsskatten innebär uteblir alltså när det är regionen som betalar.
Budgetberedning brukar vara arbetsintensiva dagar där politiker och tjänstemän arbetar fram ett underlag att stötas och blötas och kompletteras med ny information inför slutligt beslut i november.
Samtidigt innehåller budgetarbetet ofta produktiva samarbetsövningar där viljan att åstadkomma något bra är stark. Region Gotland har de senast åren genom stora investeringar bidragit till jobb och utveckling. Det har betytt mycket för att ön står bättre rustad för framtiden. Ny gymnasieskola, bostadsbyggen, VA-utbyggnad och sporthall har gett nya möjligheter utan att bygga upp en stor låneskuld.
Tillsammans med utbyggt bredband, samgåendet med Uppsala universitet, särskilda satsningar på ungdomar som Ungdomskraft och Minimaria, grönt centrum med mera är utgångsläget på ön gott. Nu börjar arbetslöshetssiffrorna se något bättre ut. Det är läge för regionen att hålla tillbaka, att spara och stå emot kraven om än aldrig så välmotiverade. Det är ingen lätt uppgift. Och regering och riksdag behöver hålla tassarna borta från nya detaljerade och ofinansierade pålagor.