Man kan fråga sig vad som är ett bra eller dåligt valresultat. Låt oss ta några exempel.
I valet 1979 ökade Socialdemokraterna en halv procentenhet, jämfört med valet 1976, till 43,2 procent. Men partiet erövrade inte regeringsmakten. Ökning: bra. Ingen regeringsmakt: dåligt.
I valet 1998 minskade S med nästan nio procentenheter jämfört med valet 1994 och fick 36,4 procent. Dåligt alltså. Men partiet behöll regeringsmakten, vilket var bra. I den bemärkelsen var S-resultatet 1998 bättre än 1979, även om S-väljarstödet var högre 1979.
I samma problem hur S-valresultat 2018 ska betraktas hamnar Socialdemokraterna nu. I partiets valanalys, för några dagar sedan, sägs resultatet ha varit varken ett katastrofval eller krisval. Men det var heller inget framgångsval.
Det är dock anmärkningsvärt att partiets sämsta valresultat på hundra år, 28,3 procent 2018, inte beskrivs som en katastrof. 2014 erhöll S 31,0 procent. Fast allt beror på vad man jämför med.
S hade lågt väljarstöd, 24 procent, i mätningar i maj, exempelvis i Ipsos. Jämfört med den nivån var höstens valresultat bra. Partiet lyckades med en valspurt, vilket det sällan gör. Senaste S-spurten var i valet 1991, då visserligen regeringsmakten förlorades.
Många framhåller att ett starkt kampanjarbete av aktiva i LO och dess förbund bland LO-medlemmar bidrog till att S i valet gjorde en bra spurt.
Bland arbetare tappade S dock väljare. Bland LO-medlemmar var S-stödet 60 procent 2006, 50 procent i valen 2010 och 2014, och 41 procent 2018.
Bland tjänstemän låg S-stödet still mellan valen 2014 och 2018. Bland akademiker ökade stödet något mellan de valen.
S får i och med denna utveckling karaktär av att vara ett parti med ungefär lika stort stöd, nära sitt rikssnitt, i alla yrkesgrupper. Men stödet är fortfarande högst bland LO-medlemmar.
Att S-stödet är lågt bland ungdomar är en varningssignal. Jämfört med valet 2014 tappade S totalt sett väljare till främst SD, och lite grann till V.
S tappade mycket i valen i kommuner och landsting, i väljarstöd och makten i många fall.
Från att ha styrt i 16 av 21 landsting (regioner) styr S (i koalitioner) efter valet i nio. Väljare gick till sjukvårdspartier, och ibland borgerliga partier, snarare än till SD i landstingen.
Geografiskt tappade S i län där partiet var starkt, främst i Norrland, i landets ”utkant” S gjorde bäst resultat i ”centrum”, storstadslänen med oförändrat väljarstöd och ibland en ökning.
I de fem länen i Norrland backade S med i snitt 5,5 procentenheter. Partiet hamnade på i snitt 38 procent i de fem länen. Det är nästan tio procentenheter över riksnivån, trots ett tapp som var drygt dubbelt så stort som rikssnittet.
I Stockholms kommun hade S en ökning med 2,2 procentenheter till 23,8. I Stockholms län: S back en procentenhet till 23,1. I Göteborgs kommun: S-ökning med en tiondels procentenhet till 23,8. I Malmö kommun backade S två tiondels procentenhet till 29,1.
Socialdemokratin har tappat i periferin, geografiskt och yrkesmässigt (arbetare). Men håller ställningarna i centrum, av samhället bland tjänstemän och akademiker, och geografiskt i storstadsområdena.
Så ser det väljarmässigt delvis nya och mindre socialdemokratiska parti ut som har hållit kongress i Örebro i helgen.