Olle Lidbom har kommit med en bok om hundra händelser på medieområdet de gångna nästan två årtiondena. (101 händelser som förändrade Mediesverige - Från Lunarstorm till #Metoo. Förlag: Verbal.)
Det är en igenkännande vandring längs medieminnenas allé som läsaren får vara med om med hjälp av boken. I alla fall om man är intresserad av området och följt med genom åren gällande denna bransch.
Men även då är det vissa händelser man känner till bättre, andra sämre. Det är förståeligt eftersom man kanske, som tidningsjournalist, kan mer om pressfrågor och radio och tv och mindre om modebloggar och dataspel.
Lidbom blandar och ger från de olika områdena, exempelvis dagspressen, tv-branschen, bokförlag, radio och annat i en kronologisk framställning.
Lidbom lyfter för nästan varje av de 101 händelserna fram en eller några personer som haft stor betydelse eller som händelsen går att personifiera med.
I flera fall är personifiering motiverad. Men i en del kan man misstänka att han överbetonar en person. När det är fråga om att studera undersökningsobjekt brukar man behöva förhålla sig till aktör och struktur. Förlopp beror på båda, i olika grad.
Lidbom tenderar att lägga stor vikt vid personer, alltså aktörer. I några fall kan det stämma. Men en misstanke sprider sig att det är för att underlätta läsning, att sätta ansikten på den.
De strukturer som påverkar är i hög grad ekonomi och teknik. Gällande det senare är det internet, det digitala, som påverkar. Det underminerar gamla medier och affärsmodeller och gör nya ageranden och finansieringar möjliga.
De ekonomiska faktorerna får stort utrymme. Och att medierna och verksamheterna i denna bransch verkar på en marknad framgår i nästan varje av de drygt 100 händelserna.
I teorin skulle en del verksamheter ha kunnat drivas ideellt. Eller ha haft ägare som inte har vinstmotiv, och därigenom kunna driva medieverksamheter. Så är det sällan, även om något fall finns.
I många av Lidboms händelser är det fråga om ekonomiska redovisningar av sådant som gått bra eller dåligt.
Lidbom resonerar i sina händelser, i slutet av varje, om dem. Men en övergripande, längre analys förekommer inte. Ett embryo finns dock om man kisar med ögonen. Det är att internet omdanar medieområdet dessa nästan 20 år. Det för med sig en rad saker, positiva för vissa och negativa för andra.
Lidbom kunde ha resonerat mer om denna övergripande kraft. Många andra samhällsområden omdanas också av internet denna tid, som exempelvis banktjänster och handel.
Personerna, aktörerna, är intressanta och visar att det finns individer som upptäcker saker, trender och annat på ett område, här medierna, och drar nytta av det.
Olle Lidboms bok är en övergripande, rapp och koncis genomgång av mediehändelser i Sverige på 00- och 10-talen. Känner man till, eller är intresserad av, området ger den god behållning.
Men händelserna är för kortfattat skildrade, och förenklade, för att ge djupare kunskap eller underlag för en gedigen analys av det som skett på medieområdet dessa omvälvande år.
Som promenad i ett snabbt förändrat medielandskap fungerar dock boken bra.