I går överlämnade grundarna till undersköterskeupproret nästan 15 000 namnunderskrifter till socialminister Lena Hallengren (S). Upproret som startades av två undersköterskor i Västerås under våren har som ni förstår på kort tid fått ett enormt gensvar.
Under valrörelsen var äldreomsorgen en av de mest diskuterade frågorna men trots det uteblev satsningar värda namnet i den servettskiss till budget som Moderaterna och Kristdemokraterna förde fram och som fick stöd av Sverigedemokraterna. I regeringens vårbudget skjuts det till omkring en halv miljard kronor till äldreomsorgen samtidigt som ineffektiva projektmedel omfördelas till satsningar på byggande av äldreboenden.
Men trots dessa satsningar från regeringen finns det även fortsättningsvis utmaningar för kommunerna, speciellt när det gäller äldreomsorg och hemtjänst.
Fackförbundet kommunal, som organiserar merparten av alla undersköterskor, har på sin hemsida spaltat upp ett antal problem, de bakomliggande orsakerna till problemen samt lösningar. Förhoppningsvis kommer deras förslag på lösningar att tas tillvara av de kommunpolitiker som har ansvaret för äldreomsorg och hemtjänst.
De orsaker som enligt Kommunal ligger bakom de problem som undersköterskorna upplever i dag är att resurserna till äldreomsorgen inte följt med den ökning av äldre som skett. Något som innebär att samma antal anställda ska ha hand om fler äldre. Under en tio till tjugoårsperiod bakåt i tiden har även synen på hur äldre ska tas om hand förändrats. Tanken är att våra äldre ska bo kvar hemma längre upp i ålder, men hemtjänsten har inte fått resurser till att följa med i den utvecklingen.
Färre anställda per äldre med omsorgsbehov ger en tyngre fysisk arbetsmiljö, tuffare scheman och mindre tid mellan uppdragen. Undersköterskorna i upproret vittnar även om mindre tid till social samvaro med de äldre på boendet eller under hemtjänstuppdrag.
Kommunal vill även se en utbildningssatsning och att en nationell yrkesexamen införs för undersköterskeyrket på gymnasienivå och på Komvux. Diskussionen om att yrken som vårdbiträde och undersköterska är enkla jobb visar bara på en enorm okunskap hos de som yttrar sig på det sättet. Att till exempel ge en dement person rätt omsorg kan knappast ses som en enkel uppgift.
En av följderna av att vi lever längre är att det blir fler och fler äldre med kombinationer av lika sjukdomstillstånd, så kallade multisjuka. Det kräver inte bara bra utbildad personal utan också att det finns många olika kompetenser att tillgå. Kommunal vill organisera arbetet mer i team där de olika viktiga kompetenserna ingår för att på så sätt ge multisjuka bättre omsorg.
Vi vet att det sker en teknisk utveckling även inom omsorgen. När teknik utvecklas inom stängda dörrar på en IT-avdelning är det sällan tekniken blir anpassad till verkligheten. För att teknikutvecklingen ska gå så bra som möjligt är det extremt viktigt att personalen i omsorgen blir involverade i ett tidigt läge. Deras erfarenhet är ovärderlig speciellt när det är deras arbetssituation som ska förbättras.
Om allt detta ska bli verklighet måste det avsättas resurser. Det blir inte fler anställda, bättre utbildade eller rätt utbildad personal genom stora skattesänkningar. Jag upplever att det finns stora ambitioner att hitta lösningar hos regeringen. Men jag upplever inte samma ambition hos den högermajoritet riksdagen består av. Vi kan nu bara hoppas att regeringens samarbetspartier delar vilja att ge kommunerna mer resurser, annars lär undersköterskeupproret fortsätta i många år till.