Klimatet är en känslig fråga. Sommargotlänningen Alex Schulman hamnade i blåsväder förra veckan när han under ett sponsrat inslag i sin podcast berättade att han köpt nya vattenspridare, som gör att han kan pumpa vatten över sin gräsmatta. En folkstorm av arga gotlänningar tog till nätet för att uttrycka sin bestörtning. Nu var det ingen ko på isen - reklaminslaget var förinspelat sedan länge, och Schulman säger att han följer regionens tips om hur vattnet ska sparas. Trupperna kan retirera. Men visst vittnar reaktionerna om vilken laddad fråga vattnet är på ön.
På tidningarnas insändarsidor, i radion, runt frukostborden, i kända podcasts. Överallt diskuteras vattenbristen. Grundvattennivåerna på Gotland är rekordlåga och läget börjar bli beklämmande. I vattentäkterna sjunker vattnet undan, och alla gotlänningar har fått förhållningsregler om hur vi bäst kan spara vatten för att undvika total kris. Att spara vatten är en övning i solidaritet. Och det kommer inte vara sista gången vi kommer behöva spara.
Förra veckan berättades det att juni månad varit den varmaste hittills på planeten sedan FN:s meterologiska organ började mäta. Rekordtemperaturer har uppmätts - för 14:e månaden i rad. Extremvädret kommer bara att bli vanligare. Smällkalla vintrar, heta somrar. Instabilt väder kommer att bli en del av vår vardag på ett helt annat sätt än vad det är idag. Och det kommer att kräva ett betydligt större gemensamt ansvarstagande än vad vi är vana vid.
På Gotland är den stora politiska stridsfrågan den ansträngda ekonomin. Förra året fick den till och med oppositionen och majoriteten att gemensamt stå bakom ett budgetförslag för att stävja krisen. Men alla andra politiska dilemman blir perifera när vattnet riskeras. I vår del av världen, och särskilt i vårt land, tar vi rent vatten ur kranen för givet. Vi antar, utan reservationer, att det kommer att gå att duscha i rent vatten, tappa upp ett bad, och spola i toaletten. Vi förväntar oss att det inte ska vara några problem att köra halvfulla tvättmaskiner och diskmaskiner. Med vattenkrisen utmanas allt det.
Egentligen vet vi nog allihop att vårt sätt att leva kommer att behöva ändras för att rädda klimatet och vattnet. Det kommer att kräva stora anpassningar, och bekvämligheter vi idag tar för givet kommer att vara en lyx vi bara minns. Framförallt kommer det att behövas betydligt mer samarbete och solidaritet om det ska fungera.
Vi är den sista generationen som kan rädda klimatet, sägs det ofta i internationella klimatsammanhang.
Det gäller lika bra lokalt. Gotland kommer även nästa år, och åren efter det, att ha problem med lågt grundvatten. Prognoserna för framtiden pekar inte mot grundvattenreserver som ligger över det normala - tvärtom. Det kommer kräva tekniska lösningar för att spara vatten, och nya innovationer som avsaltningsanläggningen som nu byggs. Men framförallt kommer det att behövas ett gemensamt åtagande och att alla gotlänningar, oavsett om det är sommargotlänningar eller året runt-boende, känner sitt ansvar.