Återigen har regionens revisorer reagerat på dåliga rutiner i regionens förvaltningar. För bara någon vecka sedan kom revisorerna med kritik mot regionens hanterande av bisyllor hos de regionsanställda.
Förra veckan kom det ytterligare en rapport där revisorerna har kritik mot regionen. Denna gång gäller det hur regionen gör sina inköp. Hur och om regionen upphandlat inköp genom ramavtal och hur de följer de upphandlade avtalen. Revisorena hittar inga större avvikelser på de avtal som upphandlats, men det finns skräckexempel på förvaltningar som köper in saker utanför de avtal som finns.
De inköp som görs mest utanför avtalen är kontorsmaterial, yrkeskläder och konsulter. När det gäller konsulterna kan det mycket väl vara så att de VA-konsulttjänster som teknikförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen köpt in inte rymdes inom de avtal som finns.
När det gäller kontorsmaterial och arbetskläder är det troligen för att det blir billigare för förvaltningen. Förvaltningarna handlar utan att tänka på att det blir dyrare för regionen. Avtalen som upphandlas ger ofta mer än bara lägre priser.
De ger ofta också bättre service och högre leveranssäkerhet. Problemen uppstår när den enskilda chefen tror att det blir billigare att handla på rea. Vilket det i och för sig blir, kortsiktigt. Hur skall regionen göra för att lösa detta? Hur får regionen ut det i alla led? Hur kommuniceras ett ekonomiskt tänk ut till varje enskild chef och medarbetare?
Jag tycker det är bra när revisorerna gör dessa granskningar, för de ger resultat i form av förslag på lösning. Men då måste också regionen var med på tåget. Det borde inte vara någon nyhet att det finns upphandlade ramavtal med firmor för att där köpa in de varor som behövs. Så varför följer inte cheferna eller de inköpsansvariga de riktlinjer som finns?
Hur kommunicerar regionen ut att det blir billigare för hela regionen om avtalen följs, när den enskilda chefen kan spara 100-lappar på att köpa på rea hos någon annan? Hur kommunicerar regionen ut att de besparingar som görs centralt med upphandlingarna visar sig i den budget som förvaltningarna får arbeta efter?
För i slutändan innebär det att om förvaltningarna inte följer avtalen så blir det i mindre pengar i budgeten året efter. Den intjänade 100-lappen på reainköpet kan bli tusenlappar i mindre budget året efter. Detta blir nu tredje gången jag tipsar Regionledningen om att ta in personer utifrån som får granska verksamheten. För varje underskottskrona och för varje påpekande från revisionen blir jag mer och mer övertygad om att det behövs någon med nya ögon och öppna sinnen för att ge tips till de som finns i verksamheten och blivit hemmablinda.
Det finns mer att ta på och jag är helt övertygad om att en ordentlig genomlysning av organisationen kan ge bra förslag på besparingar.
Det kan vara i from av utbildning i ekonomi och den enskildas ansvar för att spara vad den kan, eller vilka komunicationsvägar och hur kommunicationen skall gå till för att den också skall ge verkan. För här finns besparingar att göra.