Så har det hänt igen. Den här gången är det Stockholmspolisen som har visat sig ha ett hemligt register som upptar kvinnor som anmält misshandel i nära relationer. Efter att ihärdigt ha förnekat saken ansågs sig till slut brottsoffergruppen på Södertörn tvungen att erkänna registrets existens. De tillstånd som funnits till registrering i samband med misshandelsbrott visade sig gälla kartläggning av förövarna i syfte att undvika fortsatt brottslighet. Men registret visade sig innehålla något annat.
Där talas om att kvinnor ”befunnit sig på olämpliga ställen”. De beskrivs exempelvis som ”flicka med problem” eller sägs ha svåra barndomsupplevelser. Amatörmässiga psykiatriska diagnoser och tyckanden i skuldfrågan förekommer, liksom anteckningar om religion och nationalitet. På samma sätt som i det uppmärksammade romregistret hos Skånepolisen finns dessutom uppgifter om familjemedlemmar och anhöriga. Allt är uppgifter som kommit fram i den undersökning som Sveriges Radios Ekoredaktion presenterade under gårdagen.
Registreringen påminner starkt om hur kvinnors beteende och personliga egenskaper har tillåtits spela roll under den rättsliga processen efter våldtäkter och andra sexualbrott. Återigen vänds alltså intresset från gärningsmännen till brottsoffren.
Det sägs ibland att kvinnor som utsatts för våld i nära relationer söker sig till nya våldsverkare. Ett register skulle i så fall kunna bidra till att skydda kvinnorna, har det hetat . Det är åsikter som ifrågasätts av forskarna på Nationellt centrum för kvinnofrid. Chef där är professor Gun Heimer. Hon talar om en besvärande kunskapsbrist hos polisen och menar att sambandet mycket väl vara det motsatta, att vissa förövare söker sig till kvinnor som redan är utsatta eller sårbara.
Det var även av andra skäl en dyster dag för kvinnojoursrörelsen i går. I riksdagen röstade nämligen oppositionen ner regeringens jämställdhetspaket. Det innebär 70 miljoner mindre per år till landets kvinnojourer. Från år 2017 är skillnaden mellan regeringens budgetförslag och de borgerligas 150 miljoner om året till jourerna.
Vi vet att en relativt liten del av alla fall av misshandel i nära relationer överhuvudtaget anmäls till polisen. Kvinnor som nu fått höra att de riskerar att hamna i ett polisregister med godtyckligt innehåll blir knappast mer benägna att anmäla trots att saken nu upptäckts och kommer att åtgärdas . Skadan är redan skedd och kan få effekter i hela landet även om det uppdagade registret förts i Stockholmsområdet.
Det är nu nödvändigt för tilltron i framtiden att polisen kraftfullt tar avstånd. Det gäller inte bara från registret utan från den syn på brottsoffer det avspeglar. Fokus på polisarbetetmåste återföras från offren till förövarna.
På Gotland har kvinnojoursarbetet en lång tradition av bra samarbete med polisen. Den bild som skapas av gårdagens nyhet om ett både hemligt och otillåtet register har skadat polisens anseende och förtroende. Det är polisen som måste reparera det.