På andra sidan Atlanten har USA:s statsapparat precis återupptagit sin verksamhet efter att ha varit stängd under lång tid – konsekvenserna av ett politiskt ställningskrig mellan president Trump och den demokratiskt kontrollerade senaten. Trump har hittills vägrat acceptera någon lösning där statsapparaten öppnas, så länge inte finansiering för hans murprojekt garanteras. Massvis med anställda i den federala regeringen, däribland säkerhetspersonalen på flygplatserna, soldater och myndighetsanställda, har under den tiden den amerikanska staten har varit stängd inte fått sin lön.
I USA, där minimilönen är förskräckligt låg och miljontals människor tvingas ta dubbla arbeten för att klara sin ekonomi, har detta varit ett dråpslag. Det skapar en intressant scen för den kommande amerikanska valrörelsen. Man kan fråga sig om de Trumpväljare som bor i Amerikas mitt, i industristater som Ohio, Pennsylvania och Michigan, verkligen uppskattar att statens verksamhet helt upphör under flera veckor på grund av presidentens politiska prestige? I ett land där allmänhetens förtroende för det politiska redan är urgröpt har detta knappast bidragit till en mer tillitsfull relation mellan folket och deras regering.
Rekordfå amerikaner känner förtroende för kongressen och för Vita Husets förmåga att styra landet. Man lever inte bara i ett politiskt landskap som är polariserat, splittrat till minsta beståndsdel. Man har också att förhålla sig till ett tillstånd där många amerikaner tvivlar på politiken och det offentligas förmåga att uträtta sitt arbete, att upprätthålla sin del av samhällskontraktet.
Det kommer att krävas en oerhörd kraftansträngning från de politiska rörelser som vill återupprätta tilliten. Att få människor att återfå förtroendet för att det allmänna kan garantera rätten till grundläggande välfärd, trygghet och jämlikhet är ett mödosamt arbete. Det kräver framförallt resultat.
I Sverige tog det flera decennier att bygga upp tilliten. Resan från ett av Europas fattigaste länder till en världsledande välfärdsstat var inte bara en historia om omfördelning och jämlikhet – utan också om att skapa ett samhälle byggt på tillit. Det är ett av kännetecknen för den svenska samhällsmodellen, den stora tilliten mellan människor och mellan människor och institutioner. Det är något vi måste slå vakt om. Men det kräver social rättvisa och jämlikhet.
Nu är USA naturligtvis ljusår ifrån Sverige vid 1900-talets början. USA har varit världens ledande ekonomi under hela 1900-talet och 2000-talet. Men det är en sedelärande historia om att en ojämlikhet och politisk polarisering inte bara leder till ett mer konfliktfyllt politiskt landskap, utan också får tilliten i gungning. För nästa amerikanska president, som förhoppningsvis är en demokrat, måste detta vara den grundläggande frågan.
Och det är en fråga för alla länder, i mer oroliga och rörliga tider när allt går snabbare än tidigare. Våra samhällen står inför nya utmaningar och grunden för att klara dem är att vi känner förtroende för varandra.