Bara eftersläckningsarbetet återstår efter branden i Vänge. Räddningstjänstens arbete har varit formidabelt och vi kan vara lyckliga att vi har den välutbildade räddningstjänst vi har. Men branden ställer också en hel del frågor. Hur ser egentligen vårat civilförsvar ut?
Vi vet att räddningstjänsten har svårt att rekrytera deltidspersonal. Samhällets strukturomvandlingar har även drabbat räddningstjänsten då potentiella medarbetare inte jobbar på orten där de bor och därmed inte uppfyller kraven på att snabbt kunna ta sig till stationen för utryckning.
Det har tidigare även funnits problem med a-kassan för deltidsbrandmän som blivit arbetslösa. Efter nedläggningen av de militära förbanden på Gotland blev det också en ny verklighet för civilförsvaret då militärens närvaro, också var en stor del av den civila krisberedskapen.
Hur jobbar regionen med detta? Förhoppningsvis så var det eminenta släckningsarbetet den senaste veckan ett bevis för att det fungerar, när resurser från fastlandet också kan användas.
Denna gång hade räddningstjänsten tur, med väder, vind och tillgängliga fastlandsresurser, hur skulle det bli om oturen är framme? Finns resurserna även då? Militärens återetablering på Gotland kan bli mer betydelsefull än bara för Gotlands försvar i samband med krig.
I samband med den stora skogsbranden i Vänge infördes eldningsförbud på Gotland. Trots det eldningsförbudet har räddningstjänsten fått rycka ut minst två gånger till ställen där någon trotsat eldningsförbudet.
Hur tänker folk egentligen? Eldningsförbud införs inte utan anledning och branden i Vänge borde fungera som ett varnande exempel på hur det kan gå oavsett hur den startade. Vem skulle vilja ha en storbrand på sitt samvete, när det även varnats för brandrisken?
* * *
Ibland blir man lite fundersam på hur långt en del verka vilja gå för att misskreditera sina politiska motståndare.
”Frågan om man det finns nåt löfte, undersförstått eller uttalat, i och med det stöd man fick för den förra upprustningen av hamnen i Slite är på inget sätt konstig eller irrelevant.” skrev Eva Bofride bokstavligt angående att Regionrådet Björn Jansson (S) blivit uppriktigt förvånad när han i en intervju i GT fick frågan: ”Har Gazprom någon hållhake på regionen med tanke på det tidigare investeringsstöd ni fått från bolaget för hamnen i Slite?” Frågan från GT:s reporter Paula Zielinski är i sig inte konstig, men det är inte heller Björn Jansson förvåning över frågan. Björn Jansson (S) hade inte med frågan att göra när beslutet om att de fick hyra in sig i Slite hamn togs vid bygget av första gasledningen.
Om Björn Jansson informerats om några eventuella löften så har de gått i arv från Eva Nypelius (C) via Åke Svensson (S), vilket känns långsökt.
Eva Bofride borde istället fråga sina kamrater Eva Nypelius (C) och Kjell Skalberg (C), som då styrde över kommunen och Tekniska nämnden, om vilka löften de eventuellt utlovat till Nord Stream. Man skall inte gå över ån efter vatten, heter det.