I en insändare publicerad i Gotlands Tidningar 25/4 beskriver fyra av alliansminoritetens ledande politiker sin politiska vilja på följande sätt:
”Vi är besjälade av att städa upp den oreda i ekonomin som de rödgröna ställt till med, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för företagande och säkrar den grundläggande välfärden.”
Sammanlagt fyrahundrasjutton miljoner kronor (417 000 000 kr) har regionen haft över när alla räkningar betalats de senaste tre åren. Visserligen har främst hälso- och sjukvårdsnämnden misslyckats med att hålla sig inom de ekonomiska ramar de blivit tilldelade, men vi kan knappast kalla det för oreda när vi ser så stora överskott. Nog för att en pedantisk ekonom kan peka på att röda siffror, minus, i ett bokslut som slutar med svarta, plus, är att betrakta som oreda, men då borde stora överskott i andra verksamheter också ses som oreda. Men om "oreda" innebär att den grova gissning en budget inte är till 100 procent stämmer överens med det slutliga bokslutet som visar stora överskott, då är det obegripligt för mig hur "oredan" hota den grundläggande välfärden.
”Vi står kvar vid vårt beslut. Vi måste ha ekonomisk uthållighet och balans ur ett generationsperspektiv” säger Karl-Johan Boberg (C) ordförande i tekniska nämnden.
Utifrån insändaren och Bobergs uttalande kan man förstå de neddragningar som, om budgetförslagen går igenom, kommer att drabba socialförvaltningen och teknikförvaltningen. Där förvaltningarnas äskanden om medel till viktiga verksamheter prioriteras bort just för ekonomins skull. Pengar till LSS, arbetet mot psykisk ohälsa hos barn och unga samt arbetet mot våld i nära relationer minskas för att "säkra den grundläggande välfärden". Pengar till aktivitetspark, lekplats i Klintehamn och en ramp som möjliggör bad för funktionsnedsatta i Gustavsvik prioriteras bort för att ekonomin ska uppnå "balans ur ett generationsperspektiv".
Politiker har ett ansvar att ta just ansvar och måste också kunna ta svåra beslut. Därför har jag respekt för de beslut som politikerna i tekniska nämnden och socialnämnden tagit. Även om jag tycker de prioriterat fel och tar för stort ansvar för en ekonomi som inte är i den kris som nu utmålas.
Men alliansminoritetens ansvarstagande för ekonomin får sig en rejäl smäll när man läser de äskanden som regionstyrelseförvaltningen fått igenom. Där har regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) det politiska ansvaret och regionstyrelseförvaltningen har de senaste två åren gjort ett överskott på 48 miljoner kronor. Trots stora besparingskrav. Här finns det verkligen möjligheter att omfördela medel. Därför blir det tragikomiskt att Nypelius prioriterar äskanden för ökade portokostnader med 200 000 kronor årligen under tre år. Pengar som skulle kunna finansiera underhållet för både aktivitetsparken och lekparken i Klintehamn, i mer än sex år. Troligen också för underhållet av badrampen i Gustavsvik.
För att säkra "den grundläggande välfärden" slaktas finansieringen till underhållet av aktivitetsparken, lekplatser och badramp för funktionsnedsatta medan regionstyrelseförvaltningen får 200 000 kronor för ökade portokostnader årligen under tre år. Sammanlagt 600 000 kronor. Vem skickar brev nu för tiden? Inte ens politikerna får handlingarna per post i dag. Det sköts elektroniskt. Utvecklingspotentialen och möjligheten att effektivisera borde vara enorm. Speciellt i en verksamhet som gått med 48 miljoner i överskott de senaste två åren.