Det är bara jämtarna som slår oss. De drar in hundrafyrtio kronor mer på turismen räknat per person än vi gör. Men nära 5 050 kronor blir det ändå till varje gotlänning om man slår ut summan, enligt siffror som Tillväxtverket presenterat i dagarna. Dessutom växer branschen.
Så nu kan vi väl avfärda talet om att turismen bara kostar och inte ger något tillbaka. Den har blivit en stor och erkänd näring, besöksindustrin, som den kallas numera för att markera att det inte bara handlar om traditionella badsemesterar och fjällvandringar.
Folk reser av alla möjliga anledningar, för rekreation eller aktivitet, för kurser och konferenser, för upplevelser och kompetensutveckling. Snart ger sig många ut på resa för att besöka, uppträda i eller rapportera om Almedalsveckan.
Fast inget kommer gratis. Dagens intäkter är en följd av gårdagens investeringar. Fler hotellrum har gett möjlighet att ta emot fler gäster. Kongresshallen som omgärdades av farhågor och kritik överlevde finanskrisen och ger intäkter och jobb till ön. Hyresavtalet med operatören kan diskuteras, det verkar rätt generöst, men det regionen betalar bidrar till sysselsättning långt utanför själva byggnaden.
Konferensgästerna ger underlag till restaurangjobb och hotellinvesteringar som i sin tur ger bättre förutsättningar för Almedalsveckan och andra temaveckor och så förstärker aktiviteterna varandra.
Gotland behöver såväl besöksnäring som tillverkning, jord- och skogsbruk och offentliga jobb. Det finns ingen motsättning som säger att vi inte kan satsa på flera håll och en bred arbetsmarknad. Tvärtom, i bästa fall samverkar de olika näringsgrenarna och ger upphov till ökad sysselsättning och utkomst. På så sätt kan flera bosätta sig här och ge underlag för handel och service.
Besöksnäringen har i likhet med stora delar av den gemensamma sektorn begränsad möjlighet att rationaliseras genom att människor byts ut mot datorer och andra maskiner. En robot kanske kan städa hotellrummet men inte stå för ett personligt bemötande. En aldrig så bra app kan inte ha samma bredd som en duktig guide.
Framtidens besöksmål förbereds nu. Gårdagens beslut i tekniska nämnden om vem som får bygget har fört kryssningskajen en bit närmare förverkligande. Crime Time Gotland och Gotland Art Week startar i år och kan bädda för den säsongsförlängning vi så länge hört talas om utan alltför påtagliga resultat.
En stor utmaning är att sprida turismen utanför Visby. Lars Amréus, riksantikvarie, kallar de kulturella och kulturhistoriska besöksmålen en stor outnyttjad potential.
Regeringen med sitt fokus på jobb har gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att se hur bidrag för att vårda och göra kulturmiljöer tillgängliga bidrar till en stärkt arbetsmarknad. De bästa effekterna uppstår enligt Lars Amréus när bidraget används för besöksmål. Där har Gotland en rejäl potential att ta vara på. Det gäller inte minst den utländska marknaden där de gotländska siffrorna inte imponerar.
Ett mer hållbart turistande är en annan utmaning där Gotland har förutsättningar att hålla sig väl framme. Vi har inte råd att säga nej till de jobb som besöksnäringen ger. Och dagens besökare kan bli våra framtida grannar.