Allmännyttan har strukturella problem över hela landet. Tanken och den huvuduppgift som de allmännyttiga bostadsbolagen har, är att ge ett billigt och bra bostadsalternativ.
De skall erbjuda hyresrätter med bra standard och låga hyror. Dessutom på affärsmässiga grunder. Det har medfört att de inte har haft möjlighet att bygga upp stora renoveringsfonder. Det i sin tur innebär att de inte har möjlighet att göra nödvändiga storrenoveringar då de inte heller kan öka hyrorna till en nivå som täcker kostnaderna för renoveringarna.
De hyreshöjningar de kan göra är sammankopplade med standardhöjningar. Modernare spis, finare golv- och väggbeläggning, modernare kyl och frys kan ge högre hyra, men inte stambyten, rena förbättringar eller renoveringar på husens konstruktion.
När Gotlandshem nu gör en ordentlig översyn av sitt fastighetsbestånd har de upptäckt att det finns fastigheter som i sin konstruktion inte är ekonomiskt möjliga att renovera. Gotlandshem kommer att kategorisera dem i två grupper.
Dels de som inte kan räddas eller säljas, vilka är tänkta att rivas, samt de som kan räddas, men inte av Gotlandshem, och de är tänkta att säljas. Det är vad som står i den nya fastighetsstrategin som Gotlandshems styrelse antog i tisdags.
Man kan tycka vad man vill om detta, men alternativet är att vi gotlänningar tvingas skjuta till pengar via skattsedeln.
Gotlandshems stora fastighetsbestånd har också gjort att bolaget har i det närmaste monopol på hyresrätter på Gotland. Något som inte är bra för den gotländska bostadsmarknaden. Nya aktörer behövs, både för att förvalta fastigheter, men också för att få en grund till att vara med och utveckla den gotländska bostadsmarknaden. Om vi får fler stora fastighetsbolag att intressera sig för Gotland kan det bli bra för hela ön. Nu kan Gotlandshems eventuella försäljningar ge den möjligheten.
Men det finns också farhågor. En ny ägare behöver inte betyda att det blir bättre för hyresgästen och alla hyresgäster har inte samma syn på vad som är bättre. En ny ägare har tre huvudvägar att gå.
Den billiga att bara fortsätta förvaltningen vilket i slutändan riskerar att leda till att fastigheterna förfaller.
Mellanvägen där de nödvändigaste renoveringarna görs, men där standarden inte ökas nämnvärt.
Samt den dyra vägen där fastigheterna rustas upp så mycket som är möjligt vilket också avspeglas på standard och hyror.
Det finns också en fjärde väg där hyresrätterna omvandlas till bostadsrätter.
Det är ingen bra väg, för vi behöver fler hyresrätter, inte färre. Den fjärde vägen kan Gotlandshem aldrig förhandla bort, men de kan försäkra sig det så gott de går genom att sälja till rätt köpare. En köpare med erfarenhet av hyresfastigheter och gott rennomé.
Hyresrätter behövs och allmännyttan är viktig då fastigheter med hyresrätter är skattemässigt sämre att bygga än andra bostadsformer. För att Gotlandshem skall kunna fortsätta mot målet att bygga 400 nya hyreslägenheter till år 2020, utan att dra på sig för stora skulder i form av lån, måste de avyttra en del av sitt lägenhetsbestånd. Men också för att ha pengar till de renoveringar som måste göras på det kvarvarande beståndet.
Nu återstår att se om fullmäktige godkänner Gotlandshems planer på att sälja delar av sitt fastighetsbestånd.