Statsminister Stefan Löfven fortsätter envist att tala om att vägen till jobben går via investeringar, aktiv näringspolitik och kompetenshöjning. I sommartalet i söndags var det framförallt den tredje delen som uppmärksammades.
Det är snart tjugo år sedan den dåvarande S-regeringen startade det som kom att kallas Kunskapslyftet. Sedan dess har arbetsmarknaden utvecklats så att det blivit ännu svårare att få ett jobb utan gymnasiekompetens och ännu viktigare att vara flexibel och beredd att vidareutveckla och vidareutbilda sig.
Men framtidsinvesteringarna i utbildningssektorn har halkat efter samtidigt som kompetensen brister och arbetsmarknaden blivit allt otryggare. Antalet tidsbegränsade anställningar har ökat, idag har mer än hälften av de upp till 24 år och en fjärdedel av 25-29-åringarna sådana anställningar, enligt LO-fakta 2015.
Moderaterna kallar det för ett nytt utanförskap, gör det till ett individuellt problem och ordinerar lägre lön, ännu sämre anställningstrygghet och svagare fack som botemedel. Det är svårt att se det som annat än bensin på brasan.
Förutom att se och påverka strukturerna är investeringar i utbildning och matchning det bästa samhället kan göra för att förbättra situationen. Därför är all upprustning av utbildningen i vårt land välkommen. Det gäller inte minst den utökning på yrkeshögskolan med 6 000 platser eller 20 procent som statsministern föreslog i sitt sommartal. Den hade gärna fått vara större.
Gotland har under flera år försökt få till sådana utbildningar på ön utan att lyckas. Det betyder att ett län i Sverige står utan den möjlighet som tillgång till egen yrkeshögskola innebär. Att det dessutom är det enda länet där tillgång till båt eller flyg är en förutsättning för att ta sig till resten av landet känns som ironi. Om inga lediga jobb fanns hade det varit mer förståeligt.
Men Gotland är inte någon avfolkningsbygd, människor flyttar härifrån men också hit. Här tas initiativ, som den nu aktuella Gotland Art Week, här ökar resandet enligt färska rapporter, här finns jobb. Inte alls åt alla, arbetslöshetens spöke vandrar runt också här. Men det finns en efterfrågan som inte alltid kan fyllas. Gotlänningarna har fortfarande en låg utbildningsnivå. Och gotländska arbetsgivare misslyckas i sina rekryteringsförsök för att det saknas kompetenta sökande.
Det kan naturligtvis inte yrkeshögskolan lösa. Att det fattas läkare är en fråga som knappast hanteras lokalt. När det gäller bristen på lärare och socionomer är det Uppsala universitet som ligger närmast till hands och lärarutbildning sker redan på Campus Gotland. Men det fattas folk inom många andra yrkesgrupper. Den kompetensplattform som Region Gotland i samarbete med andra aktörer skapat har identifierat behov av bland annat kockar och slaktare, det behövs kunniga personer inom it-teknik, lantarbete och olika förädlingsarbeten.
Där kan yrkeshögskolan erbjuda en viktig del i arbetet med att koppla ihop jobb och behov. YH-utbildning till köksmästare erbjuds nu på Kompetenscentrum i Visby i samarbete med yrkeshögskolan i Nyköping. Det är bra men alldeles otillräckligt.
Nu måste det vara dags att också Gotland får sin yrkeshögskola.