När ni läser detta har ni en bättre koll på hur valet har gått än jag har när jag skriver den här ledaren. Valdagen är speciell i tidningsbranschen då materialet inte kan lämnas i en klump och att alla vill vara sista med att lämna sitt material. Valet är den absolut hetaste nyheten både lokalt och i riket och redaktionsledningen har helt riktigt valt att prioritera nyheterna framför ledarsidorna. Dessutom är det i dessa internettider inte så lätt att vara 100 procent aktuell i en papperstidning när något händer så pass nära och efter pressläggningen.
Det känns naturligtvis inte kul speciellt när valet av de flesta anses som det mest oförutsägbara någonsin. Förändringarna av den politiska kartan har gått fort. Från två tydliga block till en karta med suddiga gränser.
Miljöpartiets intåg i riksdagen, först 1988-1991 sen åter 1994, där MP inte var knuten till något block förrän Socialdemokraterna under Göran Perssons ledning inledde ett samarbete med MP 1998.
Ny Demokratis gästspel 1991-94 gav inga större avtryck, vilket däremot Sverigedemokraterna gjort, milt sagt. Den nyliberala politik som EU drivit under många år har satt sina spår på den politiska kartan. Först och främst har högerpopulistiska partier växt fram, men i deras skugga har också rent fascistiska och nazistiska partiet smugit efter.
Framgångarna har gjort att gränserna mellan de konservativa och de högerpopulistiska partierna suddats ut. Men också att de liberala partierna, som inte inser att deras politik har lett till de ökade klyftorna, vill fortsätta i samma spår. Så nu sitter vi här med en socialdemokrati som har lösningarna för att minska klyftorna, men som inte får majoritet att driva dem politiskt.
Osäkerheten kring valresultatet blir inte bättre av att de opinionsundersökningar som görs är allt annat än säkra. Förklaringarna till det är bland annat att undersökningsmetoderna är i en utvecklingsfas från telefon till webb, väljare på den populistiska sidan är ovilliga att medverka samt att väljarna bestämmer sig senare än de gjorde förr om åren. Det sista innebär nog den största utmaningen.
Hur ser valresultatet ut att bli? Ja, här på Gotland har det när jag närmar mig deadline inte kunnat gå att få ett enda resultat.
I riket ser det ut att bli så jämt som alla förutspått. I SVT:s vallokalsundersökning har de borgerliga partierna ett överläge på 0,2 procentenheter, medan i den som TV4 har gjort har det rödgröna blocket en ledning på 0,9 procentenheter. Utifrån den retorik som de borgerliga partiledarna haft under valrörelsen lär vi få se en ny regering här under hösten.
Frågan är hur pass stark den kommer att vara och om de löften som Liberalerna och Centerpartiet avgett, att hålla SD utanför inflytande, kommer att hållas.
Men jag har svårt att se hur man kan anse sig ta ansvar om man först sparkar Stefan Löfven, även om man är mindre än det rödgröna blocket, och sen kommer och ber om samarbete. Speciellt om Moderaterna inte ens blir näst största parti.
Det enda jag kan säga med stor säkerhet så här minuterna innan min deadline är att det kommer bli en politiskt mycket intressant höst och mandatperiod. Men i den frågan lär jag återkomma, var så säker.