Stefan Löfven är en principfast man. Han bryr sig inte om att SSU:are och andra tycker att han moraliserar när han tycker att unga människor ska kliva ur sängen på morgonen och masa sig till jobbet eller plugget eller åtminstone arbetsförmedlingen. Han fortsätter. Till och med döper det han håller på med till ”utvecklingsmoral” och talar klarspråk om att rätt åtföljs av plikt. Det handlar om en arbetarklassmoral som tål att kallas gammaldags och handlar om att den som är hel och ren och arbetsam och gör rätt för sig också kan ställa krav. På anständig lön. På arbetsmiljö som inte är farlig. På bra utbildning och samhällets stöd när det behövs.
Det går att dra på munnen åt det där med ”hel och ren” – som är mitt uttryck, inte Löfvens. Men annars, jo, jag gillar det.
❑ ❑ ❑
I förra veckan skrev jag om lärarbristen som den riktigt stora och akuta svårigheten i skolan idag. Nej, jag hade inte fått någon hint om regeringens lärarutspel i förväg. Men inte kom den för tidigt, satsningen på lärarlönerna.
Om det är en smart idé eller inte att satsa på vissa lärare och inte på alla kan diskuteras. Det riskerar att skapa A- och B-lag. Men att yrkets attraktivitet måste öka rejält borde stå klart för de flesta.
När kunskapsresultaten sjunker, ojämlikheten i skolan ökar och det bara går hälften så många sökande på varje plats i utbildningen till lärare som i utbildningen till sjuksköterska måste något göras. Lärarna är nyckelgruppen och det behövs runt 65 000 nya fram till 2025.
Andra åtgärder har redan aviserats: Satsning på de skolor som bäst behöver, kompetensutveckling och mindre administration för lärarna och bättre kvalitet på utbildningen. Med tanke på allas omtanke om skolan i förra årets valrörelse borde det inte vara svårt att få förslagen igenom riksdagen.
Ska vi stoppa utförsbacken i skolan behöver det göras nu.
❑ ❑ ❑
Det var nog ingen som blev förvånad över att Eva Bofride tog chansen att skriva ännu en i sin långa rad av ledare om Åke Svensson i går. Möjligen hade någon trott att hon skulle ha något att säga om det tal hennes partiledare höll i Almedalen i söndags men det kanske var svårare att kommentera.
Hur som helst är det svårt att hitta logiken i att det socialdemokratiska parti som tog det smärtsamma beslutet att be regionstyrelsens ordförande Åke Svensson stiga åt sidan anklagas för att inte vara tydligt och ta ställning. Kan det bli tydligare?
Eva Bofride vill ha fram en absolut sanning. Hon har själv en gång uttryckt det väl och jag citerar därför hennes egen ledare 19 januari: ”Ibland finns två sidor av en historia, två versioner som båda kan vara sanna fast de är olika.” Så är livet ibland och det finns anledning att respektera bådas uppfattning. Liksom Åke Svenssons konsekventa vägran att tala om andras roll i skeendet även om det i någon mån kunde ha fördelat skuldbördan på fler axlar.
När det gäller stöd till våra valda ledare är vi helt överens om att det behöver förbättras.