Om demokrati är bra och har ett egenvärde, varför är världens största land, Kina, med över 1,3 miljarder invånare inte en demokrati utan en diktatur?
Kinas makt i världen har växt i takt med dess ekonomiska framsteg, som varat i flera decennier.
Landet har kallats världens fabrik, medan världens näst största land, Indien, har kallats världens kontor.
Indien är världens största demokrati, i invånarantal. Så demokrati i ett befolkningsrikt land verkar fungera och gör det även i Kinas närhet. Sydkorea och Japan är också demokratier i Kinas närhet.
Diktaturen i Kina hamnar i belysning apropå den kritik som folket i Hongkong riktat mot styret av staden i flera veckor i sommar. Kritiken utlystes av rättsliga förslag om att Hongkongbor skulle kunna utlämnas till Fastlandskina.
Sveriges radio rapporterade på onsdagen 7 augusti att 12 000 kravallpoliser har tränat i Shenzhen i Fastlandskina, 45 kilometer från Hongkong.
Den forna brittiska kolonin Hongkong överlämnades för 22 år sedan till Kina. Det sades att det skulle råda två system i ett land. Det ena systemet var Hongkongs med demokrati, eller demokratiliknande styresform. Det andra var Kinas diktatur med bara ett parti.
Nu har nästan halva halvseklet gått. Och det är inte långt kvar så har de 50 åren sedan 1997 gått.
I stället för att ha rört sig mot en uppmjukande liberalisering har Kinas diktatur bestått och stärkts.
På 90-talet, då Hongkong upphörde att vara brittiskt, hade nyss Berlinmuren fallit och östra Europa hade demokratiserats. Förhoppningar om en demokratiseringsvåg över hela världen fanns då.
Om det gällde även Kina är oklart. Året innan Hongkong blev kinesiskt reste den då nya socialdemokratiska partiledaren och statsministern Göran Persson till Kina. Och fällde uttalandet: ”För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomiska utveckling när man ser det kinesiska exemplet”.
En misstroendeförklaring väcktes i riksdagen för det mot Persson av M, KD och Liberalerna (hette Folkpartiet då). Bara de partiernas ledamöter röstade för. En majoritet, 204 av 349, röstade emot.
I riksdagen förde Lars Leijonborg Liberalernas (Folkpartiets) talan, för partiledaren Maria Leissner satt inte i riksdagen.
Tio år senare utkom Leijonborg, då partiledare, med en bok i vilken han imponeras av den ekonomiska utvecklingen i Kina, som fortfarande var en diktatur.
Persson, Leijonborg och andra har kunnat se på Kina i årtionden nu med skräckblandad förtjusning över de ekonomiska framstegen.
Med mänskliga rättigheter, miljövänlighet, arbetsrätt, fria fackföreningar, rättssäkerhet och annat, ja koldioxidutsläpp, är det sämre i Kina.
Men Kinas, ledningens, maktambitioner har ökat. Landet flyttar ut sina gränser i havet med konstgjorda öar och far till Östersjön med militära fartyg.
Kina har expanderat ekonomiskt och köpt upp mark och annat i afrikanska och asiatiska länder.
Att Kina inte bryr sig om att de länderna är diktaturer, vilket EU-länder gör, har de länderna (deras ledningar) sett som en fördel.
I Hongkong finns en förståelig oro bland särskilt de unga om vad framtiden ska bli. Om den ska bli att leva i Kina: ett land, ett system: diktatur.