Måndagarna 4 och 11 februari sände Sveriges televisions Vetenskapens värld program om den globala uppvärmningen. Där redogjordes det för de övertygande bevis som finns gällande klimathotet.
Det handlar om att halten koldioxid har ökat i atmosfären till den högsta nivån på 800 000 år. Så långt tillbaka kan nämligen mätserie för detta erhållas.
Det erhålls genom att mäta luft i bubblor ur isen i Antarktis och att analysera snäckskal i sedimentlager i hav.
Mängden koldioxid har ökat markant år för år, årtionde för årtionde, de senaste 60 åren. Data bevisar det.
Det är den omfattande förbränningen av fossila bränslen, som kol och olja, som har lett till det. Hav och växter har fångat upp en hel del av det, men inte allt.
Fossila bränslen har utgjort basen i industrialismen för tillverkning, transporter och uppvärmning av hus.
Mycket tyder på att temperaturen är på väg att öka med de 1,5 grader Celsius som den globala uppvärmningen bör begränsas till.
Det gäller att stoppa den processen. Detta eftersom den leder till sådant som fler oväder i vissa delar av världen och fler och längre torrperioder i andra delar av världen.
Fortsätter uppvärmningen kan skeenden komma i gång som inte går att stoppa eller vända.
De rör exempelvis att polarisar smälter och sötvatten sänker havens salthalt och påverkar havsströmmar så de försvagas eller upphör, exempelvis Golfströmmen. Skadliga gaser, som metan, kan komma ut om permafrosten smälter.
Havsytornas nivåer ökar i och med det. Och låglänta områden, som Nederländerna och Bangladesh, som ofta är tätbefolkade hamnar under havsytans nivå.
Klimat ska inte förväxlas med väder. Trots en global uppvärmning kan delar av världen periodvis ha kallt väder, som när kall polarluft kantrar ned över Nordamerika.
Avtal har slutits mellan världens länder med målsättning att minska utsläppen av koldioxid. Om det räcker är oklart.
Tyvärr tyder mycket på att det inte gör det. Eller så går det för långsamt, eftersom klimatförändringarna sker fortare än väntat.
I ett land som Sverige är folk ganska medvetna om problemet med global uppvärmning och hög, ökande koldioxidhalt i atmosfären. Och har blivit det nu senaste tiden.
I Sverige har mycket också gjorts för att röra sig bort från olje- och kolkonsumtion.
Tack vare vattenkraften produceras el i Sverige med få koldioxidutsläpp. Andelen kärnkraft är också stor och bidrar till få utsläpp, även om framtiden för det energislaget är oklar.
En koldioxidskatt infördes redan 1991 och är nu högst i världen. Dess syfte är att motverka koldioxidutsläpp. Detta genom att uppmuntra tillverkning av effektivare motorer på fordon. Och, om möjligt, undvikande av onödig körning med fordon som släpper ut koldioxid, eftersom det blir dyrt.
Negativa och positiva faktorer finns i omgivningen. Till de förra hör klimatförnekare, som ofta är högerpopulister, som Donald Trump. De agerar i fel riktning jämfört med vad världen behöver för att motverka den globala uppvärmningen.
Till det positiva hör ökat medvetande och många tekniska framsteg, exempelvis solenergi, småskalig elproduktion samt att stoppa ned koldioxid djupt i marken.
Många länder har gjort mindre än Sverige och skulle kunna göra mer. Men de måste själva vilja det.