Det blev inga frågor från allmänheten. När Region Gotlands högsta beslutande församling samlades i går för att diskutera förra årets verksamhet gavs också tillfälle för vem som ville att ventilera undringar och tveksamheter. Innan fullmäktigeledamöterna fick säga sitt var ordet fritt men ingen tog chansen att fånga det.
Det ska nog inte tolkas som att det inte finns frågor. Många har säkert funderingar kring regionens verksamhet men att framföra dem från fullmäktiges talarstol lockar inte. Vill man verkligen ha frågor ska nog andra möjligheter prövas. Till exempel skulle ett samtal i mer avslappade former med en panel av politiker kanske locka fler.
För nog finns det ett och annat att säga om regionens ekonomi och verksamhet. Den senare har överlag rätt goda resultat i mätningar av vad medborgare och andra med direktkontakt tycker.
Den förra är det värre med. Regionen uppfyller inte sina egna krav på överskott och buffert för framtiden. Uttryckssättet varierar och även om oppositionens ordval som ”svart hål” och ”nära stupet” är överdrivna är alla ense om att det är ett allvarligt läge. I nuläget pekar prognoserna mot ett underskott på uppemot 100 miljoner för i år.
Det rör sig till stor del om volymökningar, bland annat att flera äldre behöver bistånd och flera ungdomar och deras familjer stöd, till exempel i form av familjehemsplacering under kortare eller längre tid. Flera viktiga satsningar på förebyggande verksamhet har gjorts under de senaste åren. Sådana exempel är Minimaria och socialpsykiatriska teamet. Om de lönar sig i ekonomiska termer kan vi aldrig veta säkert men en utebliven placering av en ung människa kan spara miljoner.
Områden där det verkligen synts effekter är de insatser som gjorts inom arbetsmarknad och utbildning där den oroande utvecklingen av försörjningsstödet äntligen brutits.
Gotland är inte ensamt om ekonomiska problem. Nästan 200 av landets 290 kommuner har under 2013 eller 2014 fattat beslut om höjd skatt. Kommunernas ekonomi har bland annat urholkats av uteblivna uppräkning av statliga bidrag eftersom förra regeringen prioriterade skattesänkningar.
Gotland har onekligen haft nytta av särskilda satsningar som kömiljarden men i längden är de vanskliga att bygga på. Bra kommuner blir av med ersättning om andra blir bättre, det främjar inte samarbete och spridning av goda exempel. Generella statsbidrag gör det lättare för kommunpolitiker att planera och skapa sin egen profil.
Diskussionen om årsredovisningen och revisorernas berättelse blev trots allvaret i situationen belysande och utan alltför hårda slängar. Det ligger i sakens natur att majoriteten ser mer till det som åstadkoms medan oppositionen fokuserar på underskotten.
Gemensamt är i alla fall att alla inser att det måste till åtgärder för att inte gå mot stora underskott framöver. Företrädare från nästan alla partier underströk att det krävs samarbete och inte politisk konflikt för att hantera det hotande underskottet.
Det ser inte ut att vara omöjligt att åstadkomma de breda överenskommelser om sparsamhet som regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) hoppades på. Efter en period med rekordstora investeringar behövs också återhållsamhet på det området de närmaste åren.