Kortare arbetstid, men hur?

Kortare arbetstid. Trenden är att vi går emot kortare arbetstid. Frågan är bara vem som kommer vinna kampen. Arbetsgivaren eller arbetaren.

Kortare arbetstid. Trenden är att vi går emot kortare arbetstid. Frågan är bara vem som kommer vinna kampen. Arbetsgivaren eller arbetaren.

Foto: Tommy Söderlund

Ledare Gotlands Folkblad2016-12-03 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Jag är säker, vi kommer att få kortare arbetsdagar framöver. Frågan är bara hur det kommer att genomföras. Andelen deltidsanställda har ökat mellan 2012 och 2015. 2012 var enligt SCB 24 procent av alla anställda deltidsanställda.

Enligt LO rapporten ”Arbetstider 2015” som utgår ifrån SCB, var andelen deltidsanställda 26 procent 2015. Den två procentiga ökningen är omräknad till personer en ökning på nästan 100 000 personer.

Orsaken till att människor är deltidsanställda kan givetvis var både frivilligt som ofrivilligt, men tendensen är tydlig. Arbetstiden blir kortare.

När frågan om sex timmars arbetstid, med bibehållen lön, tas upp möts den alltid av ett rätt hårt motstånd. De personer som är emot tanken med kortare arbetstid för samma lön, brukar också vara motståndare till att anställda skall ha rätt till heltid, och tvärt om för de som är för bägge reformerna.

Så frågan är egentligen inte hur mycket arbetstid som en anställd ska ha rätt till, utan hur mycket det skall kosta och hur stor makt arbetsgivaren skall ha.

2014 ansåg arbetsgivaren att det rådde arbetsbrist på en Coop Forum butik i Örebro. I stället för att kalla till förhandlingar enligt LAS, valde arbetsgivaren att ”be” de anställda att minska sina arbetstider. Handels anser att de anställda blev uppsagda från de tjänster de hade och att LAS därmed skulle tillämpas. Arbetsgivaren hävdade däremot att de anställda blivit omplacerade.

De anställda gick under protest med på arbetsgivarens ultimatum, och fackförbundet Handels valde att stämma arbetsgivaren till Arbetsdomstolen. Frågan som Arbetsdomstolen hade att ta ställning till var om anställda kan omplaceras till samma arbetsuppgifter, men till en lägre anställningsgrad, eller om det anses som uppsägning och återanställning. I onsdags meddelades domen som gav arbetsgivaren rätt.

Så nu är det mer eller mindre fritt fram för arbetsgivare att omplacera anställda genom att ge dem en lägre anställningsgrad.

Det som hände i Örebro är ingen enskild händelse utan en trend, som nu riskerar att bli ännu mer vanlig.

Fördelen för en arbetsgivare med att de anställda har lägre anställningsgrad är att pusslandet med arbetsschemat blir lättare. Konkurrens, besparingar och/eller vinstkrav kräver att arbetsgivare vänder på varje krona, och bara har personal på tider då de verkligen behövs. Inom serviceyrken styr kunden behovet. Restauranger och äldreboenden har flest deltidsanställda. Serveringspersonal behövs bara när det finns kunder, medan kökspersonalen kan förbereda på ett annat sätt.

Inom vården är behovet av personal som störst vid väckning, måltider och läggning. Inom handeln är det också kundernas shoppingvanor som styr bemanningen.

Vi kommer att få mindre arbetstid framöver. Frågan är bara hur det genomförs. Genom bibehålen lön, eller omplacering. Genom lag eller avtal. Eller genom de kryphål som finns i lagar och avtal.

Vem vinner kampen, arbetsgivarna eller arbetarna?