Den före detta riksdagsledamoten, försvarsministern och talmannen Björn von Sydow (S), presenterade tisdag 14 maj försvarsberedningens rapport. Den är utförlig och detaljrik.
Alla riksdagens åtta partier har suttit i beredningen och står bakom innehållet i rapporten. De fyra allianspartierna skriver dock inte under den. Bara de tre rödgröna partierna och Sverigedemokraterna gör det.
Allianspartierna ville, för att skriva under, att den S-ledda regeringen skulle binda sig för att anslå de 30 miljarder kronor i ökat anslag som behövs i nivåhöjning mellan försvarsanslagets 54 miljarder i dag och 84 miljarder 2025.
Det är fråga om en ökning på en halv procentenhet av bnp. Samtidigt ska skatter sänkas, inte höjas. Höjda skatter borde vara fallet om försvaret ska få mycket mer pengar.
I januariavtalet är en punkt av 73 att den så kallade värnskatten, på inkomster över en viss nivå, tas bort. Den ger staten drygt sex miljarder kronor i årlig intäkt. Det är en skatt som borde vara kvar om försvaret ska ges mycket högre anslag.
2007 beslutade alliansregeringen att ta bort förmögenhetsskatten. Den gav årligen 4,5 miljarder kronor till staten. Som finansiering av det, och minskad fastighetsskatt som omvandlades till en avgift, minskade den regeringen anslaget till försvaret.
Ska försvaret få det ökade anslag allianspartierna vill borde återinförande av en förmögenhetsskatt och högre fastighetsbeskattning föras på tal. Men det finns en ovilja från de borgerliga partiernas sida att gå med på finansiering av ett kraftigt ökat försvarsanslag.
För det är fråga om en 50-procentig ökning av anslaget till försvaret på bara fem år som det handlar om. Det är en stor och snabb ökning som sällan förekommer.
Skattekvoten var 2017 44,0 procent av bnp (summan av producerade varorna och tjänsterna i landet ett år) i Sverige, bland de lägsta sedan 1977. Snittet de 40 åren däremellan har varit drygt fem procentenheter, eller 250 miljarder kronor, högre i årlig nivå i form av nästan 50 procent av bnp.
Det finns alltså utrymme att höja skatteuttaget om försvaret ska ges mer resurser.
Det var en detaljerad lista som von Sydow räknade upp.
5 000 fler värnpliktiga per år till 8 000 totalt från år 2025. Fler brigader i krigsorganisationen. Fyra fler regementen för utbildning av värnpliktiga. Ett av dem kanske i Falun. Eller i Sollefteå, Härnösand eller Östersund. Och Arvidsjaur ska bli regementsort igen, efter att varit på sparlåga flera år sedan Kavalleriregemente 4 lades ned. Flygskolan och basen i Uppsala ska bli flottilj igen. Jasplan av modell C/D ska behållas samtidigt som nya Jas modell E tillförs.Bättre beväpning för marinens fem Visbykorvetter. Och det ska vara ett ubåtsvapen om fem ubåtar varav nya A 26 tillförs i två exemplar runt 2025.Mer artilleri och Kristinehamn som ny regementsort för det truppslaget.
Så där kan man räkna upp detaljer.
Det som motiverar svensk upprustning är Rysslands upprustning. Björn von Sydow tog upp det ryska relativa styrkeöverläget i vårt närområde. Och ökad rysk aggression, som olagliga annekteringen av ukrainska Krim. Det om Rysslands styrka i vårt närområde känns igen från 80-talets kalla krig.
Det gäller därmed för Sveriges försvar att ha uthållighet. Det är då viktigast att öka arméns numerär med fler värnpliktsutbildade soldater, och hemvärn, och ge dem bra utrustning och beväpning.