Redan i våras aviserade justitieminister Morgan Johansson (S) en översyn av brottsligheten kring statliga ersättningar.
– Vi ser en storskalig, ofta organiserad brottslighet, där kriminella med företag utnyttjar bristande kontroll i de offentliga systemen för att berika sig på skattebetalarnas bekostnad, sa han i en intervju i DN i mars.
Då hade det kommit en hel del signaler om att alla pengar inom välfärden inte gick dit de skulle. Den borgerliga regeringens övertro på marknadslösningar ledde till snabba avregleringar och privatiseringar utan kontrollsystem. Därmed öppnades dörren också för oseriösa företagare.
Den brottsliga verksamheten gör att statskassan dräneras på välbehövliga intäkter. Men det är inte den enda effekten. Missbruket skadar ryktet för de många seriösa företagen och enskilda människor kommer i kläm och utnyttjas. Dessutom kan de pengar som på det här sättet hamnar inom de kriminella nätverken användas för att bygga upp och stärka annan brottslig verksamhet genom till exempel vapeninköp.
Det här handlar inte om att enskilda får ut någon krona för mycket på grund av en felaktigt ifylld blankett utan i första hand om organiserad, ibland internationell, brottslighet. Men också om enstaka personer som sätter i system att utnyttja välfärdsystemet.
Det kan handla om att assistansersättning och andra stöd från försäkringskassan betalas ut utan att det finns behov, att skatteverket luras i samband med rot- och rutavdrag och att olika anställningsstöd från arbetsförmedlingen missbrukas.
I förra veckan kunde ni läsa här i GT om utnyttjandet av en nystartsjobbare som fick arbeta mycket mer än den avtalade och avlönade tiden. Då har arbetsförmedlingens kontroll brustit. Det märkliga inrättandet av etableringslotsar är dessbättre nu avskaffat men det finns andra åtgärder som är avsedda att hjälpa enskilda men kan missbrukas av oseriösa utförare.
Brottslighet av den här typen kräver ofta stora utredningsresurser om den upptäcks. I det som kallats Sveriges dyraste rättegång fälldes 34 inblandade personer i ett assistansföretag i det så kallade Södertäljemålet för bedrägeri på runt 30 miljoner. Enligt ekobrottsmyndigheten har den typen av brott ökat kraftigt.
Nu är en utredare tillsatt. Han ska bland annat kartlägga känsliga system och se på åtgärder som samordnade utbetalningar, krav på spårbara betalningar och utökade näringsförbud. Det är utmärkt att regeringen tar itu med den här brottsligheten. Den som lurar staten lurar också alla skattebetalare och alla som behöver välfärdens resurser.
Men vi kan alla ha en roll att spela här. I somras konstaterade Brottsförebyggande rådet i en rapport att gråzonen mellan lagliga och olagliga affärer ökar. Kriminella ligor kan bakom en prydlig fasad använda svart arbetskraft och utnyttja både människor och välfärdssystem. Skatteverket uppskattar att 50 miljarder ungefär försvinner från välfärden på det sättet. Den som köper svarta tjänster eller inte reagerar när andra gör det är med och understöder brott.