I lördags var det miljöpartiets dag i Almedalen. Den nyhet som de levererade var en satsning för bättre stadsmiljöer. Mycket av onödiga miljöfarliga utsläpp sker i dag i städer.
Onödig biltrafik ger förutom de utsläpp som förbränningsmotorerna ger, och skapar farliga mikropartiklar i luften genom vägslitage. Vägar och parkeringsplatser tar dessutom mer och mer plats från andra trafikanter och en bättre stadsplanering som ger säkrare miljöer.
Detta är inget som Miljöpartiet hittat på själva, utan en internationell rörelse. I Kina bygger man nya städer på ett helt nytt sätt. Paris håller på att förändras för att ge bättre miljö genom mindre biltrafik. Köpenhamn är ett bra exempel på en stad som kommit mycket långt med att byta ut bilar mot cyklar.
Detta är också något som kommit långt i vissa svenska städer. Exempelvis var miljöminister Karolina Skog (MP) en av de som drev fram stora förändringar i Malmö, under sin tid som kommunalråd med ansvar för stadsbyggnad och service.
Nu har Miljöpartiet satt frågan i ett barnperspektiv och kommit med tio förslag för barnvänligare städer. Något jag tycker är bra. För när miljöer är säkra och trygga för barn är de också säkra och trygga för oss vuxna.
När språkröret Gustav Fridolin (MP) på kvällen höll partiets tal var han mycket ideologisk, och trots vikande opinionssiffror visade Fridolin upp ett bra självförtroende. Vår största utmaning är den globala miljön och att minska våra utsläpp.
Från 2001 till regeringsskiftet 2006 samarbetade Göran Perssons regering med Miljöpartiet och fick till en bra satsning på just miljöfrågor. Men efter att Borgarna vann valet 2006 så nedprioriterades miljöfrågorna. Nu när vi återigen har en regering som tar miljöhotet på allvar ser vi hur miljösatsningarna vänder uppåt igen. Gustav Fridolin var tydlig med att det är sjukdomen som ska bekämpas inte symtomen.
När Anna Kinberg Batra (M) höll sitt tal i Almedalen som sista parti var det en pressad moderatledare vi såg. De dåliga opinionssiffror och det stora trycket på att bli mer tydlig märktes i hennes tal. Istället för att nyttja sin tid för att tydliggöra vad hon menar upprepade hon istället sina budskap flera gånger.
Nu har Moderaterna inte så mycket lösningar på de problem hon tar upp. Man botar inte sjukdomar genom att bekämpa symtomen. Klyftorna i samhället överbryggas inte med fler poliser. Mäns sunkiga kvinnosyn förändras inte med hårdare straff. Skolorna blir inte bättre för att de som inte lever upp till kraven stängs igen. Dessutom ekar hennes ord tomma när hon samtidigt som hon kräver mer resurser till välfärden vill sänka skatterna.
Priset tar hon när hon i ena andetaget hotar att lämna försvarsavtalet om inte mer resurser tillförs försvaret, för att i nästa andetag hota med misstroende om regeringen inte tar tillbaka förslaget om att inte höja brytpunkten för statsskatt. Men sen vet vi ju hur Moderaterna och deras borgerliga kollegor hanterar våra skattepengar då de alltid har lämnar efter sig stora underskott.
Nu när Almedalsveckan är slut tar jag mig en välbehövlig semester. Precis som förra sommaren kommer David Lindvall att ersätta mig. Jag önskar alla läsare en riktigt härlig sommar. Ta hand om er.