Det finns en besvikelse bland öns lantbrukare att de 100 miljoner kronor som regeringen vill satsa pÄ Gotland, som kompensation för den jobb- och tillvÀxtförlust, som Natura 200-omrÄdet ger, inte kan satsas pÄ primÀrproduktionen. Jag förstÄr dem, för delar av öns jordbruk kÀmpar hÄrt med lönsamheten. Men lÄngsiktigt och jobbmÀssigt Àr det bÀttre att satsa pengar pÄ olika former av förÀdling av öns livsmedelsprodukter.
MÄnga livsmedelsföretagare kommer sÀkert ihÄg försöket att 1996 göra Gotland till en nollutslÀpps-ö. MÄnga goda idéer klÀcktes att ta vara pÄ livsmedelsnÀringens avfallsprodukter och anvÀnda dem som rÄvara i ny produktion. FÄ blev tyvÀrr genomförda. Kanske Àr vi nu i ett annat lÀge. DÄ skrapade kommunen, lÀnstyrelsen, Almi och företagarna ihop en dryg miljon kronor för att göra förstudier pÄ hur öns avfall kunde ge nya produkter och nya jobb. Idag finns 100 miljoner kronor.
Jag Ă€r helt övertygad om, att ska den gotlĂ€ndska livsmedelsnĂ€ringen kunna ta ett sprĂ„ng som ger jobb och tillvĂ€xt, mĂ„ste de grundtankar som företagaren och entreprenören GĂŒnter Pauli lanserade redan 1996, nu pĂ„ allvar prövas.
DÄ 1996 fanns lÄngt framskridna planer pÄ att ta vara pÄ det varma mjölkfyllda avfallsvattnet efter att mejeriet rengjort sina tankar och rör. Detta avfallsvatten skulle bli utmÀrkt i en fiskodling av nÄgon lÀmplig fisksort. DÄ blev det inte av, men nu skulle det vara möjligt.
I samma omrĂ„de som mejeriet finns snart Gotlands Bryggeri. FrĂ„n ölframstĂ€llning blir det ett avfall. Ăven det oerhört nĂ€ringsrikt. Det kan anvĂ€ndas till att baka bröd av eller som föda till maskar och alger. Eller till svampodling. Alger och svamp kan bli föda till fiskar, kycklingar och andra djur. Och sedan finns alltid möjligheten att anvĂ€nda avfallet till att framstĂ€lla biogas.
I Slite finns Cementa, som slÀpper ut spillvÀrme som kan anvÀndas till uppvÀrmning som ger förÀdling av livsmedel. I övergivna stenbrott kan det ordnas fiskodling.
För att lyckas med det enkla tĂ€nkesĂ€ttet som GĂŒnter Pauli lanserat krĂ€vs ett intensivt samarbete mellan politiken, nĂ€ringslivet, utbildning och forskning. DĂ„ 1996 samverkade politiken med nĂ€ringslivet.
DÄvarande Högskolan med Lars Magnus Lahne skrev ett samarbetsavtal, som ledde till att det under nÄgra Är bedrevs utbildning pÄ Gotlands högskola om nollutslÀppstÀnket. En förstudie frÄn 1996 visade att en grupp forskare ville fÄ igÄng utvinning av zylitol, lignin och cellulosa ur öns skogar. Det Àr produkter som har stort anvÀndningsomrÄde och rÀtt genomfört kan ge industriell produktion pÄ Gotland.
DÄ 1996 var den kÀnde entreprenören HÄkan Ahlsten en av de ledande. Det han, Allan Larsson, Jan Larsson och flera andra gjort och gör med Burgsviken Àr till en del att tillÀmpa nollutslÀppstÀnket. De anvÀnder forskningens nya metoder att rena en badvik.
DÄ var de flesta företagarna inom livsmedelsnÀringen med i nollutslÀppsprojektet. HÄkan Jacobsson pÄ Eskelunds bageri tog dÄ vara pÄ dravet frÄn bryggeriet och bakade ett tag en limpa pÄ rester frÄn öltillverkningen.
För att öka förÀdlingen av öns livsmedelsprodukter ska Lantbruksuniversitetet, SLU agera för Gotland. Om SLU i samverkan med Uppsala Universitet och Campus Gotland lÀgger forskning pÄ Gotland om vilka produkter som kan utvinnas och förÀdlas ur öns jordbruk och skogsbruk kan mycket bra hÀnda. Grönt centrum skulle kunna hitta sin utvecklingsmotor, som de idag saknar, för att bli utbildningscentrum för öns livsmedelsnÀring.
Ska det bli nÄgot vettigt resultat av regeringens satsning med 100 miljoner kronor för tillvÀxt och jobb pÄ Gotland Àr nollutslÀppstÀnket en stor möjlighet. Nu kallas det Blue economy. Kolla gÀrna pÄ Blue economys hemsida och se vilka enorma möjligheter det kan ge. För att lyckas krÀvs ett systematiskt och lÄngsiktig samarbete mellan politiken, nÀringslivet, forskning och utbildning.
GĂŒnter Pauli kommer sĂ€kerligen till Gotland om sĂ„ önskas. Han Ă€r en eldsjĂ€l och det finns mĂ„nga gotlĂ€ndska eldsjĂ€lar, som redan kan hans grundtanke för förĂ€dling av öns livsmedel. Och fler kommer att tĂ€nda pĂ„ det nĂ€r de ser möjligheterna.
Kan det bryggeri som snart byggs bredvid mejeriet bli starten pÄ hur nÀringslivet ökar tillvÀxten genom att samverka och ta vara pÄ varandras avfall till rÄvaror som blir nya produkter? Som ger en bÀttre miljö och fler jobb.