Ett antal beslut om indragning av LSS stöd till personer och familjer som tidigare haft rätt till stöd har, fullt förståeligt, rönt stor uppmärksamhet.
LSS är förkortning av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Få kan förstå hur det är möjligt att personer eller familjer som tidigare varit beviljade stöd helt plötsligt inte längre har den rätten.
Detta händer samtidigt som regeringen försöker åtgärda att organiserad brottslighet utnyttjar LSS som en inkomstkälla, vilket Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten rapporterat om.
Men det som inte är bra är formuleringen som regeringen skrivit i regleringsbrevet till Försäkringskassan. ”Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen.”
Formuleringen kan absolut få Försäkringskassans handläggare att snäva till beslutsramarna, vilket aldrig blir bra.
Många, bland annat den politiska oppositionen sätter genast de indragna stöden i samband med regeringens åtgärder att minska fusket. Vad de då väljer att inte nämna är de prejudicerande domar som fallit de senaste åren. Det är nämligen domstolars tolkning av lagen som gjort att Försäkringskassan tvingats att dra in visst stöd. Detta då domstolarna sagt att stöd för vissa psykiskt relaterade sjukdomstillstånd inte ska ersättas.
På grund av de problem som domstolarnas beslut gett personer med funktionshinder och deras familjer har regeringen tillsatt en utredning för att hitta lösningar. Men vägen dit går genom att förändra nuvarande lagstiftning vilket tar tid.
Följderna av de prejudicerande domarna är att många av de som nu nekas ersättningar de tidigare haft rätt till, överklagar besluten. Då överklagandeprocessen inte är lätt att driva finns ett stort behov av juridisk hjälp, vilket några av de privata utförarna av LSS tjänster snappat upp.
De bolagen erbjuder nu sina kunder rättshjälp. En utveckling som är olycklig ur minst två synvinklar. Dels är de part i målet, och dels är det bara deras kunder som erbjuds hjälpen. Dessutom är det inte bara de som vill överklaga beslut om LSS som är i behov av juridisk hjälp.
Regeringen har därmed ett grannlaga arbete att göra. Det finns många frågor som behöver lösas. Hur kan lagen förändras så att de som är i behov av ersättning, verkligen får den? Hur kan Försäkringskassan eller någon kontrollerande myndighet minska eller eliminera möjligheten för såväl organiserat som oorganiserat fusk? Hur kan alla de som behöver juridisk hjälp få juridisk hjälp? Och hur kan man väva in prövningar av mer än LSS beslut i den juridiska hjälpen?
Som ni märker är det ingen enkel problematik, och många problem går in i varandra. Men det som känns bra, mitt i all bedrövelse, är att regeringen faktiskt vill ge de som har behov rätt till ersättning. Med den utgångspunkten kan det i slutändan bli riktigt bra förslag som läggs till riksdagen för beslut.
Men vad sen riksdagen tar för beslut är svårt att veta då den borgerliga majoriteten inte alltid gör som den sagt utan hellre fäller regeringens förslag.