Regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) ger sin bild av regionens ekonomi i ett svar till min tisdagsledare här nedanför. Jag har egentligen ingen annan bild än den som Nypelius ger, och håller med om det mesta. Men det jag ser som ett problem, och som jag redogjorde för i tisdagsledaren, är de signaler som Nypelius sänder till nämndledningar som fått kostnader de inte ens vetat om när budgeten beslutades.
Ta överförmyndarnämnden, ÖFN, som exempel, som plötsligt står med en miljon i kostnader för något de inte visste om när budgetarbetet pågick. Hur ska de kunna spara de pengarna? Minska den redan kritiserade låga ersättningen till gode män? Nämndens ledamöter har redan snålat in på möten och andra kostnader för nära en halv miljon kronor, men den sista halvmiljonen hittar de inga möjligheter till att spara. Ska då de ställas till svars för det underskott de nu får, eller inser fullmäktige att de inte har någon skuld till det inträffade, och ger dem samma frikort/frisedel som Nypelius själv gav den centerstyrda hälso- och sjukvårdsnämnden förra gången hon styrde.
Hur skulle du själv tänka hemma? En av familjemedlemmarna får en allergidiagnos vilket ökar era matkostnader över det ni budgeterat för. Samtidigt har ni som jobbar fått högre löneökningar än budgeterat. Ska ni då ge order om att matbudgeten måste hållas till varje pris, då högre löneökningar inte sker varje år, eller tar ni pengar från lönekontot för att täcka de extra matutgifterna?
Detta gäller inte bara ÖFN, utan även för barn- och utbildningsnämnden som fått betydligt fler elever på grund av inflyttning, och det märkliga systemet med skolpeng gör att det blir högre kostnader trots att det inte behöver innebära fler skolor eller fler lärare. Kvar att spara på finns bara förskolan.
Samma problem för socialnämnden och de ökade kostnader de fått på grund av LSS. Kostnader de inte visste om när budgetarbetet gjordes.
När det gäller hälso- och sjukvårdsnämnden har jag större förståelse för det borgerligas sätt, då nämnden gått back år efter år trots att de sluppit besparingar och fått mer pengar varje år. Men jag håller ändå inte med. De underskott som HSN haft genom åren beror på underbudgetering och inte på slösaktighet. Utvecklingen för landets sjukvård drabbar även oss på ön och vi är bevisligen underkompenserade av staten för vårat ö-läge.
Gå tillbaka till familjen jag gav exempel på tidigare. De budgeterar givetvis med de ökade kostnaderna året efter, men då priserna på specialkosten ökade mer än de kunnat förutspå hamnar de i samma läge och om pengarna finns men på andra konton måste man kunna växla mellan de olika kontona.
Det är först när hela budgeten inte går ihop som det blir svårare och en sak har Eva Nypelius helt rätt i, den dagen lär komma när regionens budget inte går ihop. Då blir det problem om man inte varit tydlig med att nämnderna måste se till att deras verksamheter drivs på så effektivt sätt som möjligt. Men då blir det också problem om ersättningar till privata aktörer prioriteras framför medicin, sjukvård och barn i förskolan.
Men till dess måste gotlänningarnas behov gå före ekonomiska principer.