När våldet tagit överhanden

Det finns alternativ till våld. Psykoterapeut Per Isdal.

Det finns alternativ till våld. Psykoterapeut Per Isdal.

Foto: Tommy Söderlund

Ledare Gotlands Folkblad2015-04-23 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Kan man bota män som slår? Ja, säger den norske psykoterapeuten och föreläsaren Per Isdal som just nu är i Visby. Idag ska han tala inför ett stort uppbåd från socialtjänst, sjukvård, skola, polis med flera instanser, offentliga och ideella, som på olika sätt kommer i kontakt med våld i nära relationer. I går var han centralfiguren i en utbildningsdag inom socialtjänsten.

När kvinnojoursrörelsen startade uppstod rätt snart frågan om ingen måste ta sig an förövarna också. Ibland ställdes till och med krav på att kvinnojourerna skulle ta det ansvaret. Klokt nog valde jourerna att hålla sig till sin uppgift, att ställa sig på kvinnornas sida och lämna de våldsamma männen åt någon annan.

Problemet var att det inte fanns någon annan. Det har också ifrågasatts om det överhuvudtaget går att arbeta med männen. Eller om det verkligen ska daltas med behandling när det är rejäla straff och effektiva besöksförbud som ska till.

Våld är brott och ska kallas så. Och brottsliga handlingar ska bestraffas. Men det går inte att stanna där. Den enda person som är absolut nödvändig för att våldet ska bli av är den som utövar det. Då är det logiskt att försöka göra något åt förövaren. Allra helst innan våldet är ett faktum.

Per Isdal grundade 1987 stiftelsen ”Alternativ til vold” för att arbeta med förövare av våld i nära relationer. Hans metod var ny i Europa och har sedan dess spritt sig. Just nu finns elva behandlings- och kompetenscenter i Norge men också i andra länder, fyra finns i Sverige. Andra kommuner arbetar mer eller mindre efter metoden som kallas alternativ till våld eller ATV.

Men det har inte varit helt enkelt att få förståelse för det här synsättet i Sverige, menar Per Isdal. Den gamla diskussionen om strukturfrågor i samhället kontra behandling av enskilda dyker upp också på det här området. Borde vi inte lägga kraften på det patriarkala tänkesättet och att förändra könsmaktsordningen i samhället? – Men vi kan inte vänta på jämställdheten i hundra år till, säger Per Isdal. Det är också väl utrett att ekonomiska klyftor ökar våldet men vi kan inte lämna individerna för det.

-Vad har du lärt dig de här åren, undrar jag. Två saker, säger Per Isdal. Det ena är att våld skadar mer än jag trodde. Inte bara den som blir utsatt utan alla inblandade tar skada. Runt sjuttio procent av förövarna har växt upp med våld. Det är aldrig en ursäkt, men en lärdom om vi vill minska våldet. Det andra är att hela problematiken är mer komplex än jag först insåg. Det gäller inte minst barnperspektivet.

Igår behandlade regionstyrelsen en utvärdering av handlingsprogrammet för kvinnofrid och nära relationer utan våld. Resultatet pekar på framgång men också på en del brister i det förebyggande arbetet. Per Isdals besök är ett led i socialförvaltningens projekt ”Våld i nära relationer”.

Det våldet måste bekämpas på flera fronter: mer jämlika förhållanden mellan könen och mellan grupper i samhället, förebyggande arbete inte minst bland unga, stöd till utsatta - och arbete med förövare. Region Gotland har insett det och det är bra.