Nu börjar vardagen igen

Bilden visar inte skribentens skrivbord, men ger trots allt en bild av hans vardag.

Bilden visar inte skribentens skrivbord, men ger trots allt en bild av hans vardag.

Foto: MAJA SUSLIN / TT

Ledare Gotlands Folkblad2019-08-06 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Så var då min sommarsemester slut för i år, men under fyra veckor har jag än en gång kunnat glädja mig åt det fantastiska arbete den svenska arbetarrörelsen uträttat genom åren. Fyra veckors sammanhängande betald semester under vår svenska sommar. Helt fantastiskt när man tänker efter.

Nu ska jag försöka hitta tillbaka till alla rutiner som jobbet för med sig. Jag fick som vanligt börja med att kontakta IT-avdelningen då mitt lösenord gått ur tiden. Verkar vara något magiskt här hos oss. Bytet av lösenord ska tydligen alltid göras när man inte har den möjligheten.

Politiskt har sommaren varit lugn, vilket alltid är en utmaning för de som vikarierar för oss ledarskribenter. Men Robert Sundberg, min vikarie, har gjort ett fantastiskt jobb trots den politiskt lugna sommaren.

En fråga som ändå seglat upp och debatterats gäller den tredje elkabeln till Gotland. Det som gör mig mest förundrad är de borgerliga partiernas tydliga ställningstagande FÖR den tredje elkabeln till Gotland. Visserligen är den viktig och en förutsättning för att exempelvis Cementa ska kunna elektrifiera driften, men de borgerliga partierna har varit övertydliga i riksdagen om att statliga infrastruktursatsningar ska vara ekonomiskt försvarbara. I minst ett så kallat tillkännagivande har de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna utryckt en tydlig vilja att det ska säkerställas att utbyggnad av elnät ska vara kostnadseffektiv och utföras först efter en lönsamhetsbedömning. Nu när Svenska kraftnät gör precis det de borgerliga och SD vill känns det märkligt att partiernas företrädare på Gotland har så pass stora synpunkter på agerandet. Men som jag beskrivit det förut, borgerliga partier har ofta svårt att acceptera effekterna av den egna politiken.

På tal om effekter av förd politik. En av snackisarna i sommar har varit Dagens Nyheters granskning av de skolor som Skolinspektionen stängt under 2018. Det gäller sex grundskolor som varit så undermåliga att eleverna inte fått den undervisning som de har rätt till. När Skolinspektionen tar det drastiska beslutet att lägga ner en skola har det gått långt. Sedan 2008 då Skolinspektionen inrättades har, enligt DN, 15 skolor tvingats stänga. Åtgärden vidtas först efter att skolans huvudman trots flera inspektioner och varningar inte kommit till rätta med allvarliga brister i verksamheten.

I två av de fall som DN redovisar har ägarna plockad ut miljonvinster innan skolorna tvingades lägga ner verksamheten. Hur skevt är inte det svenska nyliberala skolsystemet. Elever som under flera läsår inte får den utbildning de ska ha, medan ägarna gladeligen stoppar miljoner av våra skattepengar i egen ficka. Pengar som borde ha använts till elevernas utbildning.

Hade dessa exempel som DN redovisar varit de enda dåliga med det extrema svenska skolsystemet hade jag inte reagerat så hårt. Men då undersökning på undersökning från välrenommerade instanser, exempelvis OECD, visar på att det är det extrema marknadstänkandet inom det Svenska skolsystemet som försämrar utbildningen, kan jag inte förstå hur de borgerliga partierna så envetet skyddar det undermåliga skolsystemet.

Men som sagt, borgerliga partier har ofta svårt att acceptera effekterna av den egna politiken.