Som väntat blev det en stabil men lite ovanlig majoritet för ett avtal om mark för bryggeri i Visby hamn. Efter en debatt där alla hittills hörda argument lyftes och ett tjugotal av fullmäktiges ledamöter fann vägen till talarstolen blev utgången helt enligt planerna. Det enda oförutsedda var att Sverigedemokraterna presenterade en åsikt, det är vi inte bortskämda med. Tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet var de emot avtalet.
Utgångspunkten är ett hus på en tomt som är förorenad och måste saneras. I huset finns en hyresgäst som betalar vad alla bedömare anser vara för låg hyra och i sin tur hyr ut. Då kommer ett intresserat företag, vill utöka sin redan etablerade verksamhet, nyanställa och bygga upp en verksamhet som kan ge fler jobb plus ett skyltfönster för gotländsk livsmedelsproduktion. Kruxet är priset. Inget kan göras utan att marken saneras. Värdet för marken utan saneringen är negativt, det finns alltså inget alls att hämta med mindre än att marken renas. Men läget är utmärkt.
Om regionen river huset och sanerar marken beräknas värdet till tio miljoner. Regionen hoppades få den tilltänkta köparen att hjälpa till med saneringen. Efter förhandlingar enades parterna om ett pris på fjorton miljoner.
Det är rätt ovanligt att det kommer någon som vill satsa i vår region, som regionrådet Meit Fohlin (S) uttryckte det. Gotland behöver jobba på sitt företagsklimat. Hamnen behöver snyggas till och småbryggerier har blivit populära besöksmål på många håll. Som Eva Nypelius konstaterade är Gotland och Spendrups två starka varumärken som bör ha goda förutsättningar att förstärka varandra.
Det innebär en risk att satsa. Men det är också en risk att inte göra det. Om vi nu inte får något statsbidrag till saneringen och ingen ny intressent dyker upp som är beredd att betala för den står regionen ändå där med hela kostnaden, ett dåligt hyresavtal och en trist kåk. Att ersättningsfrågor kring saneringar kan dra ut på tiden har vi sett förr.
Att både Vänstern och Miljöpartiet varit med och gett uppdraget att förhandla och sedan hoppat av finns ingen anledning att kritisera. Även politiker måste få ändra sig.
Men argumenten är ibland märkliga och känns rätt långt ifrån näringslivet. Bryggeriet kan väl ligga på Skarphäll, tyckte Per Edman (V). Men när ett företag är berett att betala bra för en dyr tomt i hamnen är det naturligtvis för att det är just läget man är ute efter. Det handlar om en besöksanläggning, inte en renodlad industrilokal. De stora volymerna brygger Spendrup i Grängesberg, där kan Gotland inte konkurrera. Och visst är det märkligt att höra MP förorda att regionen nu inte ska sanera sin förorenade mark.
Fullmäktigesammanträdet inleddes med information om det ekonomiska läget. Det är alldeles utmärkt att regionfullmäktige får en aktuell redogörelse för ekonomin och de beslutade åtgärderna. Det svåra läget just nu behöver lyftas och luftas. Då kanske vi kan slippa kostnadsdrivande förslag från ledamöter som just konstaterat att det inte finns pengar. Men varför fanns informationen inte på dagordningen? Diskussionen kunde blivit bättre med förberedda ledamöter.