Ojämställda pensioner är ett svek

Knapert. För många blir pensionen en besvikelse.

Knapert. För många blir pensionen en besvikelse.

Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Ledare Gotlands Folkblad2016-07-23 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Elsy, 76, blev i mars förra året intervjuad av SVT. Efter ett 50 år långt arbetsliv i handeln gick Elsy i pension, men fick ut så lite pengar att hon fick jobba extra med att sälja korv på stan. Efter fem år av extraknäck orkade hon inte längre. Händerna gjorde för ont. Nu städar hon grannarnas hus för att få pengarna att räcka till slutet av månaden.

Elsys berättelse är bara en av hundratusentals som kan berättas om hur livets höst blivit kall vinter. Hur ett långt yrkesliv leder till ett pensionsbesked så magert att många får vända sig till anhöriga, välgörenhetsorganisationer eller kyrkan för att få hjälp. Så ska det inte fungera i ett modernt land.

Gotland har Sveriges lägsta pensioner, nästan 4 000 kronor mindre än snittpensionen i Stockholm. I Sverige totalt lever 225 000 pensionärer under EU:s fattigdomsgräns. 150 000 av dem är kvinnor.

Det är skrämmande statistik, men bland annat PRO har larmat för att fattigpensionärerna kommer att bli fler. I takt med tiden kommer den procentuella andelen av slutlönen som varje pensionär får ut att minska. För de som är födda 1987 kommer det att sluta på 43 procent.

För kvinnor som deltidsarbetat eller arbetat i offentlig sektor (dessa två är ofta kombinerade) är pensionen sämst. Av alla kvinnliga pensionärer får över hälften garantipension, den pension som alla oavsett inkomst i livet är garanterade. Motsvarande siffra för män är 17 procent. Att vara kvinna, gotlänning, och deltidsarbetare är således ett säkert recept för en låg pension.

Framförallt är det vårt ojämställda arbetsliv som undergräver kvinnors pensioner. Fler kvinnor går ner i arbetstid, tar hand om sjuka barn och sjuka äldre, och pensionerar sig tidigare. Slitsamma yrken i välfärden gör att många inte orkar arbeta fullt ut till pensionsålder, och den stora smällen kommer när det är dags för pensionering. Roten till problemet måste lösas politiskt.

Det kommer att krävas kraftfulla åtgärder på många områden för att förhindra att fler pensionärer i allmänhet, och kvinnor i synnerhet, får leva i fattigdom efter pensionen.

Att helt individualisera föräldraförsäkringen på sikt vore en effektiv åtgärd. Den tredje öronmärkta månaden i föräldraförsäkringen som trädde i kraft i år är en början, men inte i närheten nog. Det behövs minst en tredelning av föräldraförsäkringen för att se ordentliga effekter.

Att på nationellt plan införa rätt till heltid i offentliga yrken är också viktigt. Det skulle hindra den deltidsfälla många hamnar i - framförallt i välfärdsyrken där andelen ofrivilliga deltider är höga.

Orange betyder fara. I regnskogen tar vissa pilgiftsgrodors skinn en lätt orange nyans för att indikera att de är giftiga. I Sverige klär sig giftiga besked också i signalfärg.

Varje år, när det orangea kuvertet dimper ner i brevlådan, är det en stenhård påminnelse om hur vårt patriarkala samhälle präglar oss från vaggan till graven.