Under tiden från valet och fram till måndagens första fullmäktigemöte med de nya ledamöterna har diskussionerna om hur det nya styret ska formeras pågått. Från borgerligt håll har det tydligt uttalats att de gått till val som en allians och ska styra som en allians.
Av den anledningen har de bjudit in andra partier att vara med som stöd till sin allians för att kunna hålla Sverigedemokraterna utanför vågmästarrollen. Något som inget parti har gått med på. Vem vill vara det femte hjulet och bara fungera som ett alias för en politik man inte kan påverka i någon större utsträckning. Vi fick därmed ett minoritetsstyre här på ön.
I går hade den nya minoritetsalliansen en insändare i GT där de angav tonen för sin politik. Det jag genast lägger märke till är att två tunga frågor som drivits i välrörelsen av partier inom Alliansen inte nämns.
Borta är parkeringsdäcket på Lasarettet och en ny ishall. På is hamnade däremot den nya simhallen i Visby som får vänta på ekonomiska förutsättningar, som det heter. Dessa tre frågor var nog en del av alliansens framgångar och nu kan man då fundera över om partierna gick till val som allians eller som fyra olika partier.
Var de olika partiernas vallöften bara valfläsk?
Eller är det bara snack att de gick till val som en allians?
Moderaterna på ön har det inte lätt, och dessutom verkar de ha kaos som granne. Valet blev inte som de räknat med då de borgerliga väljarna på ön föredrog Centerpartiet och Lars Thomsson före Moderaterna och Jesper Skalberg Karlsson.
Samtidigt som de moderata väljarna på ön återigen kryssade upp en man till första plats på listan som från början hade en kvinna i topp. Jesper Skalberg Karlsson fick 662 kryss och rusade från sin 10:e plats på kommunlistan till första, där Anna Hrdlicka, som hade näst flest kryss, fick se sig förbikryssad. Samma scenario har vi sett tidigare.
Rolf K Nilsson kryssade sig förbi Lena Celion i riksdagsvalet 2006 och samma Celion blev förbikryssad i kommunvalet 2010 av Gustaf Hoffstedt.
Det är tydligen svårt att vara kvinna i Moderaterna då väljarna uppenbart föredrar män.
Anna Hrdlicka, som så sent som i januari när listorna fastställdes, var Moderaternas affischnamn, drog ett stort lass under valrörelsen är nu petad från topposterna. Det kan knappast bero på att hon ”bara” fick näst mest kryss både i kommun som riksdagsvalet.
Inte ens Hrdlicka själv har fått reda på vad som gjort att hon petas helt som ordinarie i regionstyrelsen och kanske också från en utlovad regionrådspost. I en intervju i gårdagens GT säger Anna Hrdlicka:
”Vår valberedning sa att ”så här blir det och det är bara att finna sig i”. Jag har ingen aning om varför jag inte blev vald, det är det ingen som förklarat för mig.”
Någon har inte följt Astrid Lindgren så kloka råd. Nämligen att den som är väldigt stark också måste vara väldigt snäll.
Politik är en tuff bransch och bara för att ett parti har en plan är det inte säker att en allians håller med. Speciellt inte om det saknades en gemensam plan från början.
Men för den skull måste man respektera människan bakom politikern och åtminstone informera om varför saker sker. Det är vad vuxna i rummet gör.