Som Hanna Westerén skriver i sin riksdagskrönika här nedan, jobb och utbildning hör ihop. Alla som vill börja jobba gör klokt i att skaffa sig en utbildning. En läsare har hört av sig och tycker att jag var lite orättvis mot gymnasieskolans yrkesprogram i min fredagsledare. Många får faktiskt jobb direkt efter sådana utbildningar. Och det är sant. Det ser olika ut för de olika programmen men i en del fall går praktiskt taget alla elever vidare till jobb.
Däremot har de linjerna haft svårt att locka sökande och haft tomma platser. Sedan 2008 har andelen sökande till de yrkesinriktade utbildningarna minskat rejält. Den borgerliga regeringen ändrade programmen från höstterminen 2011, förstärkte yrkeskunskaperna och tog bort högskolebehörigheten för att öka attraktiviteten. Resultatet blev det motsatta, söktrycket minskade, på sina håll redovisades ett tapp på runt tio procent av niorna.
Framförallt var det språkkunskaperna som fick stryka på foten. Det medförde att elever som under gymnasieåren kom på att de valt fel inriktning och ville byta program fick problem. Och en genomförd gymnasieutbildning medför inte längre en allmän behörighet till högre studier om den kommer från ”fel” program. Det går att komplettera på komvux/Kompetenscentrum men det leder till en annan sökgrupp där konkurrensen kan vara hårdare.
Det kan hända mycket i en ung människas liv mellan 15 och 19. Med tanke på det är det ingen vidare idé att låta ungdomar välja bort högskoleutbildning redan i nian. Möjligheten att läsa till de saknade ämnena finns där men det kräver en hel del att välja extra plugg när mycket annat pockar på uppmärksamheten.
Med en arbetsmarknad stadd i ständig utveckling och ett alltmer internationaliserat, för att inte säga globaliserat, arbetsliv är chansen stor att språkkunskaper kommer att behövas.
Även det som betraktas som traditionellt industrijobb kan idag medföra perioder av arbete eller vidareutbildning utomlands. Och det är nog eleverna medvetna om. Det ligger nära till hands att tro att den uteblivna högskolebehörigheten är en starkt bidragande orsak till att utbildningar med goda jobbchanser väljs bort.
Därför är det en välkommen utredning som gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) har tillsatt i vår; Lärarförbundet är inte de enda som applåderar. Det är rätt väg att inte dela upp studenterna.
Målet för utredningen är att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Tyvärr tar det sin tid, utredningen beräknas vara färdig först om ett år.
Det är viktigt att en tätare kontakt med arbetslivet utanför skolområdet inte tappas bort även om antalet timmar kan bli något färre.
Överhuvudtaget finns det goda skäl till närmare kontakter mellan yrkesliv och utbildning. Radio Gotland rapporterade häromdagen att den ettåriga yrkesbildningen i drifts- och underhållsteknik som Kompetenscentrum Gotland har genomfört har resulterat i jobb för nästan alla. Där har just kopplingen till arbetslivet varit god.
Stäng inte dörren till arbetslivet men öppna den till högskolor och universitet.