Ibland låter det från högern att ett jobb med lite sämre anställningsvillkor är bättre än inget jobb alls. Och så kan det ju vara. Men då får man det att framstå som att otrygga anställningsformer är ett naturtillstånd, ett måste på svensk arbetsmarknad. Så är naturligtvis inte fallet. En viss flexibilitet på arbetsmarknaden är bra och gynnar dynamiken - men det får inte ske på bekostnad av den enskildes trygghet eller ekonomiska säkerhet. Det arbetsliv som nu växer fram, där många människor är förpassade till otrygga anställningsformer, skulle således gå att förändra till det bättre. Sms-anställningar och otrygga anställningsformer bör förpassas till historien.
Att känna stress och ångest över arbetet är inga obekanta känslor för de allra flesta. Stress över att det är mycket att göra på jobbet, stress över att inte ha ett jobb, stress över att jobbet inte betalar tillräckligt. I skuggan av våra moderna, digitaliserade samhällen växer den otrygga arbetsmarknaden. Och den är sannerligen en stressfaktor.
Anna-Karin Waenerlund, doktor vid Umeå universitet, har forskat på just detta. Hon kommer fram till att det finns ett samband mellan tillfälliga anställningar, och en ökad risk för upplevd psykisk ohälsa. Att inte veta vad det kommer att stå i lönekuvertet, eller om man överhuvudtaget har en anställning nästa månad, påverkar den psykiska hälsan negativt. Dessutom bidrar det till känslan av att det är svårt att framföra kritik på arbetsplatsen som visstidsanställd. Vågar man som visstidsanställd ställa krav och kritisera arbetsplatsen, när man inte vet om anställningskontraktet blir förlängt? Otryggheten skapar både stressade och tysta arbetsplatser. Här finns en gigantisk uppgift för fackföreningarna, att göra sig relevant för en ung generation som är särskilt utsatta på arbetsplatsen.
Sedan början av 1990-talet har de tidsbegränsade anställningar ökat gradvis varje år. I dag är ungefär 15 procent av alla arbetstagare anställda tidbegränsat. Vanligast är det bland kvinnor, unga och nyanlända - särskilt i arbetaryrken. Var fjärde kvinna i ett arbetaryrke är tidsbegränsat anställd, detta att jämföra med de drygt 13 procenten av kvinnor i tjänstemannayrken som har samma anställningsform. Det finns tydliga spår av kön, klass, och ålder på arbetsmarknaden. Inte bara i vilka som har ett arbete, utan också under vilka former man arbetar. Ska regeringen nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 är det här man måste lägga tonvikten, utan att kompromissa om anställningstryggheten.
I gårdagens ledare på Gotlands Folkblad föreslogs rätt till heltid som ett verktyg för att lindra bemanningskrisen i välfärden. Rätten till heltid, särskilt i välfärdsyrken, skulle också vara ett effektivt sätt att minska den grupp som oftast fastar i ofrivilligt deltidsarbete. Att ta ett samlat grepp kring de sms-anställningar och plattformsbaserade jobb som också ökar måste också göras. Allt för många sover med mobiltelefonen nära kudden för att inte missa smset med erbjudande om att hoppa in på ett arbetspass - lönen hänger ju på det.