Dieter Strand var i många år krönikör på Aftonbladet. Han hade en speciell stil i skrivandet. Det var kort och kärnfullt samt han gick igenom flera ämnen i samma text.
Strand skrev en bok om Olof Palme, som han följde inför valet 1979, "Palme igen?" (Scener ur en partiledares liv). I den framgick bland annat att Palme joggade, rundor på fem kilometer.
Möjligen hade Palme hakat på joggingtrenden då med Jim Fixx som förgrundsperson. Det finns bild på en joggande Olof Palme, kanske i Stockholm. Antagligen joggade Palme även då han var i stugan på Fårö.
Vid denna tid hade utvecklingen gått snabbt där partiledarna visade mer av sitt privata liv. Det var bara ett dussin år sedan som journalistiken flyttade fram sin position i och med de tre O:nas utfrågning av partiledarna i kommunalvalet 1966, då Tage Erlander svarade att ett ungt bostadssökande par i Stockholm, som inte var rika, fick ställa sig i bostadskön, som då var tio år lång. Fram till då hade politiker något upphöjt över sig. Något för folk att se upp till och skulle inte veta mer än det officiella som visades upp.
Ett sätt att framstå som mer näraliggande väljarna var att visa mer av privatlivet. Moderatledaren Gösta Bohman gjorde sitt sommarställe på Sundskär i Stockholms skärgård känt. Han färdades i båt för att hålla valtal.
Om Bohman hade på sig flytväst är oklart. Just innan han tog iland hade han inte flytväst på sig. Det hade han inte heller på en valaffisch med texten "Rösta på Gösta".
Bohman joggade inte, men rodde roddbåt. Hans efterträdare som moderatledare Ulf Adelsohn joggade. Även han vistades i skärgården, västkusten, om sommaren.
Vänsterpartiet Kommunisternas partiledare var med i en tv-intervju, i mitten av 80-talet, i en liten båt på en sjö för att meta men utan flytväst och fick kritik för det.
Thorbjörn Fälldin hade fullt upp med kroppsarbete i samband med utförande av sysslor på lantgården: fårskötsel, höbärgning, potatisupptagning. Men han spelade fotboll, med sina barn och ibland annars.
Då och då bjöd Fälldin journalister till gården i Ramvik i Ångermanland. Profil av att vara folklig, med jord under naglarna, erhöll den borgerliga statsministerkandidaten, en tid statsministern, med det.
De erfarna politikerna ville framstå som vanliga med att visa upp sina aktiviteter: joggning, potatisplockning, båtåkning, metande.
Vid det här laget hade Dieter Strand bytt ämne redan. Det kan jag också, till Donald Trump.
Han hamnade i fokus, igen, med twittrande om de svar han fått från statsminister Stefan Löfven om att rättsväsendet i Sverige, likt i USA, är självständigt och att politiska makthavare inte kan påverka det.
Ändå kritiserar Trump Löfven för att inte begå brott i form av övergrepp i rättssak. Otillåtet här och i USA.
Man kan fråga sig om Trump gör sig okunnig, eller om han inte förstår hur det fungerar i en rättsstat med maktdelning mellan verkställande, lagstiftande och dömande instanser.
Trump är välutbildad. Han borde veta om allt detta.
Här skulle man kunna avrunda med några rader om att Trump springer bort sig eller satt sin sista potatis. Jag vet inte om Dieter Strand hade avslutat så. Men jag gör det.