Bland barn, unga och vuxna ökar den psykiska ohälsan på Gotland. Det medför ett stort mänskligt lidande för de direkt berörda, anhöriga och andra berörda. Dessutom kostar det samhället stora pengar. Översätter vi rikets kostnader för den psykiska ohälsan hamnar vi för Gotland på cirka 45 miljoner kronor om året.
På regionstyrelsens möte i veckan behandlades en handlingsplan för psykisk hälsa på Gotland. Där framhålls att det finns en rad positiva faktorer för den psykiska hälsan på Gotland, som är bättre än i riket.
Exempelvis en upplevelse av trygghet och tillit och stor tillgång till fritidsmöjligheter. Trots detta har var femte person, alltså 20 procent av befolkningen på Gotland, nedsatt psykiskt välbefinnande.
På Gotland har vi en högre förekomst av diagnossatta psykiatriska funktionsnedsättningar och sjukdomar för barn, unga och vuxna än i riket. Förekomsten av självmord är något högre på Gotland än i riket och sjukskrivningarna för psykisk ohälsa har ökat.
Varför lider fler gotlänningar än i riket av psykisk ohälsa, när vi ändå har positiva möjligheter till psykiskt välbefinnande.
En faktor är den lägre utbildningsnivån, anger analytikerna. 20 procent av eleverna saknar kompletta betyg efter grundskolan och lika stor andel fullföljer inte gymnasiet.
Redan nu är det ett högprioriterat mål för politikerna och alla medarbetare i skolorna att öka andelen elever som klarar högstadiet och gymnasiet. Men det tar tid.
En förklaring är också att öns psykiatri är snabba på att sätta diagnoser och i de flesta fall sätta in olika former av psykofarmaka, som inte alltid hjälper, utan tvärtom kan förvärra den psykiska ohälsan med svåra biverkningar och leda till andra psykiska ohälsotillstånd. I handlingsplanen påtalas bristerna i den första linjens kvalitet, det vill säga att vårdcentraler och psykakuten inte snabbt nog kan ge individer den hjälp de skulle behöva för sin psykiska ohälsa.
Hur många gångar har vi inte hört hur någon bönat och bett om att få hjälp för sin psykiska ohälsa, men inte fått det. Första linjens brister har lett till både självmord och mord.
En annan viktig faktor är den ökade stressen i arbetslivet. Det är nu psykisk ohälsa som är det vanligaste skälet till längre sjukfrånvaro och orsak till mer än var tredje sjukskrivning.
Inom Region Gotland har sjuktalen stigit oroväckande inom många verksamheter och ett dåligt personalredovisningssystem har försvårat effektiva insatser. Dock är åtgärder på gång inom de flesta förvaltningarna, efter starka påtryckningar från de politiska nämnderna.
Psykisk ohälsa på arbetsplatsen bedöms nu allvarligare och det kommer att krävas stora förändringar på regionens alla arbetsplatser, så sjuktalen sjunker.
Redan idag är Gotland en föregångare i samarbetet mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan med att ge stöd till unga som behöver extra insatser för att klara skolan. Men det behövs ännu mer fokus på att prioritera minskningen av den psykiska ohälsan på Gotland.
Det gör gotlänningarna lyckligare och det kommer att spara miljontals kronor för alla.