Rapport från Regionstyrelsen

Region Gotland. Är det mörkret som lägrar sig eller den ljusa framtid man ser?

Region Gotland. Är det mörkret som lägrar sig eller den ljusa framtid man ser?

Foto: Dennis Pettersson

Ledare Gotlands Folkblad2016-06-03 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Den stora frågan på dagordningen till Regionstyrelsens möte i går var den nya budgeten som regionen kommer att anta på Regionfullmäktigemötet den 20 juni.

En budget som tvingar regionens verksamheter till ordentliga besparingar.

I Gotlands Allehandas torsdagstidning kunde vi läsa om förslag på att lägga ner hela Kultur och fritidsförvaltningen. Det kan inte understrykas tillräckligt att det bara är ett förslag som ledningskontoret tagit fram, men förslaget är bra då det verkligen ruskar om och ger nya sätt att tänka på.

Det kan aldrig vara fel att samtliga regionens vaktmästare och fastighetsskötare är anställda under samma förvaltning. Risken för dubbelarbete med dagens organisation och de samordningseffekter en renodling skulle ge värdefulla besparingar samtidigt som det ger bättre kompetens i gruppen.

Administrativ personal kan ha fler förvaltningar som uppdragsgivare om arbetet inte kräver ytterst speciell kompetens. Samordningsvinsterna som kan bli om fritidsledare och skolpersonal ingår i samma personalorganisation kan också de bli stora.

Hur bra service kan vi kräva av regionen i form av fotbollsplaner, ishallar, simhallar och möteslokaler? Skall regionen verkligen ta fullt ansvar för samtliga anläggningar de har ansvar för i dag eller kan man ge föreningar och näringsliv en chans att ta över, eller helt lägga ner någon.

Varför skall Regionen på vissa orter ha fler än ett bibliotek, och dessutom i ungefär samma område? I regionstyrelsens beslut finns nu uppdraget att utreda en alternativ och mer effektiv organisation för Kultur och fritidsförvaltningen och dess nämnd.

Det som är bra med de förslag som de olika partierna lagt är att den föreslagna rödgröna budgeten har minst besparingar.

Något som i sig kan ge upphov till diskussioner, men då inget av oppositionspartierna vill spara mindre bör besparingarna som kommer att förslås antingen gå igenom utan problem eller bli utmanade av lika stora besparingar på andra saker.

Inget av de partierna som vill genomföra större besparingar kan nu bara säga nej, för då ryker deras trovärdighet. Samstämmigheten var också stor för de förslag som ligger även om oppositionen självklar vill se större besparingar.

Det investeringsstopp som diskuterats gäller investeringar som inte påbörjats och som inte behöver genomföras akut. Beslutet innebär att investeringar för 77 miljoner kronor skjuts upp.

Samstämmigheten var också stor när det gäller oron för Hälso- och sjukvården vars underskott nu för 2016 pekar mot hela 80 miljoner. Kravet på HSN, Hälso- och Sjukvårdsnämnden var att hålla budget vilket nu verkar bli ytterst svårt.

På grund av detta kommer nu ledningskontoret att tillsammans med HSN och socialnämnden kvalitetssäkra att de beslut som tas också genomförs och får det utfall som är tänkt.

Skulle HSN eller Socialnämnden inte klara budgeten för 2016 påverkar det direkt budgeten för 2017 på ett mycket negativt sätt. Oron som fördes fram är med andra ord verkligen befogad.