Visst kan man börja fundera på hur frågan om att låta Nord Stream 2 få hyra hamnen i Slite hanterats och vilket besluts som tillslut togs.
Men som jag tidigare skrivit är frågan inte enkel. Frågor som dyker upp är bland annat vad beslutet får för konsekvenser för andra utländska företags satsningar på Gotland? I en ledare här under hösten jämförde jag med bygget av den nya kryssningskajen i Visby, som involverar utländska bolag.
Hur har de granskats? Vet vi att de inte har en dold agenda? Hur är det med andra utländska bolag som verkar eller vill verka på ön? I dag är få större aktiebolag ägda av svenska intressen. Vi måste givetvis lita på att regeringens undersökning av bolagen bakom Nord Stream 2 har gjorts ordenligt och att slutsatserna är välgrundade. Men det väcker ändå tankar.
Med beslutet att inte hyra ut hamnen i Slite följer också en förlorad intäkt på cirka 50 miljoner kronor. Pengar som verkligen hade behövts för regionen. Hur kan staten kompensera för de uteblivna intäkterna? Kommer de att kompensera över huvud taget? Jag har uppfattat att Eva Nypelius (C) hade en hel del bra förslag på vad som kunde bli föremål för den eventuella kompensationen, men jag saknade ett förslag från henne.
Belysning på landsbygden. Då staten genom Trafikverket har ansvaret för stora delar av belysningen på landsbygden kunde det kanske vara en väg att kompensera. Utan att egentligen ha någon koll på vad belysning egentligen kostar, borde 50 miljoner kronor kunna göra underverk för belysningen på den gotländska landsbygden. Känns som ett bra sätt att kompensera om rena pengar inte blir aktuellt.
Den tekniska utvecklingen gör att saker vi tidigare varit tvungna att var fysiskt närvarande för att utföra kan utföras på distans. Även saker som varit nödvändiga att ha kan nu finnas någon annanstans. Jag har sen många år tillbaka jobbat med datorer som varit uppkopplade mot en server som befunnit sig många mil från min arbetsplats. Något som inte alltid fungerat helt problemfritt.
Men att texter har försvunnit eller reaktionstiden för programmen inte alltid varit snabba var bara arbetsmiljöproblem och en stressfaktor. Något som i och för sig kan leda till sjukdomstillstånd, men som inte är direkt livsfarliga. Därför blir jag lite rädd när man diskuterar att flygledning sköts på distans. Exempelvis finns det funderingar på att låta flygledningen för Visby flygplats sitta någon annanstans i landet. Hur bra blir det om programmen hackar lite? Till skillnad från en text man skriver så stannar inte flygplanen på samma plats under ett avbrott i datatrafiken. Jag har inte den stora tilltron på den nya tekniken att jag känner mig säker med den här utvecklingen, men jag börjar väl bli gammal.