När jag i efterhand lyssnar igenom måndagens regionfullmäktige håller jag på att få morgonkaffet i vrångstrupen.
”I mina öron låter det jättekonstigt att en beroendeenhet huvudsakliga arbete är att dela ut narkotikaklassade mediciner.” Så sa Hannes Müller politisk vilde på SD mandat i gårdagens regionfullmäktige. Och jag är beredd att hålla med honom. Jag tycker också det låter jättekonstigt. Så konstigt att jag inte tror på det. Mest för att det inte är sant. Så här beskriver Region Gotland beroendeverksamheten:
”Verksamheten omfattar rådgivningssamtal, bedömningssamtal, behandlingssamtal för enskilda, par, familjer och grupper. För barn till föräldrar med missbruksproblem erbjuds deltagande i särskilda barn- eller tonårsgrupper. Verksamheten arbetar med information, konsultation, utbildning och handledning riktad till arbetsplatser, verksamheter och myndigheter.”
Beroendeverksamheten är en verksamhet som verkligen behövs. Missbruksproblem drabbar främst den som missbrukar och i vissa fall kan narkotikaklassade mediciner användas som en del i behandlingen.
Exempelvis metadon till personer med tunga missbruksproblem. Men lyckligtvis är de personer som gått så långt i sitt missbruk extremt få av alla de som behöver beroendeverksamheters stöd. Betydligt fler är de medberoende som också har ett enormt behov av stöd, råd och handledning.
För det är inte bara den missbrukande som drabbas, även personens eventuella partner och barn blir hårt drabbade av missbruket. Här gör beroendeverksamheten ett enormt bra arbete. Jag blir därför riktigt upprörd när folkvalda som fått ett förtroende i regionfullmäktige inte har bättre förstånd än att sprida rena lögner på grund av någon märklig och felaktig uppfattning om en viktig och väl fungerande verksamhet. Lite mer kan vi faktiskt kräva av personer i den positionen.
* * *
Vad händer egentligen i Moderaternas fullmäktigegrupp? Den frågan kan man verkligen ställa sig efter måndagens regionfullmäktige. Det jag tänker på främst är deras sätt att handskas med ärendet om fastigheten Kransborren 1, mer känt som Kokkolokkoskogen.
Moderaterna ansåg att de inte litade på att den entreprenör som vunnit upphandlingen verkligen bygger ett hotell. De föreslog därför att ärendet återigen ska granskas för att säkerställa att entreprenören inte bygger bostäder istället. Detta trots att det sen tidigare är helt utrett att bostäder inte får förekomma på fastigheten.
Naturligtvis hoppade de partier som redan från början varit emot exploateringen av marken på Moderaternas ”var god dröj” tåg. Nu får entreprenören vänta ytterligare tid för att dra igång ett projekt som en majoritet av politikerna på Gotland är överens om är en viktig satsning.
Jag tycker Johan Thomasson (L) beskriver det hela på ett mycket bra sätt i en kommentar på Facebook.
”Region Gotland ville att någon skulle bygga hotell på Kransborren. Man utlyste en ”tävling”. Vinnare utsågs. Detaljplan beslutad. Priset beslutades. Ritningar inlämnade. Bygglov beviljat. Minoritet i RF återremitterar och alla undrar varför region Gotland har så dåligt företagsklimat. Vem vågar investera under dessa premisser.”