Ett budskap från Socialdemokraterna som verkligen landar i mig och som gör mig väldigt taggad på valrörelse är Stefan Löfvens ord om ’revansch för det starka samhället’. Det är en revansch jag verkligen längtat efter och där jag i ärlighetens namn tycker att Socialdemokraterna haft en del kvar att leverera.
Jag är en varm anhängare av den socialdemokratiska välfärdsmodellen, men är också snar att medge att den för att fungera optimalt kräver ständigt underhålls- och utvecklingsarbete. Socialdemokraternas stora styrka genom åren har varit att leverera en politik som gör skillnad för de många, inte bara för några få. För att fortsätta leverera enligt den devisen finns det några områden där många väntat på besked.
Ett av de områdena är pensionerna, där inte minst statsminister Löfven själv tydligt uttryckt hur orimligt det är att den som arbetat och slitit ett helt liv hamnar i fattigdom som äldre. De 600 kronor i höjd pension som aviserades på Första Maj är oerhört viktiga för många av Sveriges pensionärer, liksom målsättningen att till år 2020 få bort hela den orättfärdiga skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer. Och som det redan klokt konstaterats om pensionsreformerna - ’det handlar inte om snällhet, det handlar om respekt för de som byggt landet’.
Sjukförsäkringen är ett av de områden som imponerade stort på mig när jag började engagera mig politiskt; att vi alla betalar in till ett gemensamt system, som sedan möter emot när vår arbetsförmåga tillfälligt eller mer varaktigt sviktar. Ett system som tar hänsyn till om du är arbetsförmögen eller ej, inte primärt till hur länge du varit sjukskriven.
Under den borgerliga regeringsperioden skedde en radikal kursändring, där sjukförsäkringen blev tidsbegränsad, men även trösklarna in i försäkringen blev högre. En del hänger kvar och gör att människor som tidigare hade rätt till så väl sjukpenning som rehabiliteringsinsatser hänvisas till att leva på försörjningsstöd. Skuggan ska inte falla över Försäkringskassan - myndigheten beslutar i enlighet med det politiken uttryckt.
Nyligen kom dock upplyftande tongångar från regeringshåll, där synen på lägre sjuktal framgent kommer att ha en tydligare koppling till både myndighetssamverkan och vassare insatser för den enskilde. Man har också förtydligat att målet är ett samhällsmål, och aldrig får tolkas som ett individmål. Det sistnämnda torde vara av stor vikt för att sjukförsäkringen ska vara så trygg och hållbar som många socialdemokrater tar för givet i ett starkt välfärdssamhälle.
Pensionerna och sjukförsäkringen är bara två exempel, men tydliga sådana just ifråga om satsning för ett starkare samhälle, där vi tar hand om varandra. Revanschen kommer i grevens tid. Alltför många idag upplever att det gemensamma inget har att erbjuda dem.
Som sagt: styrkan för Socialdemokraterna har varit och är alltjämt att föra en politik för de många, inte bara för några få.