En valaffisch för Socialdemokraterna från första valet till enkammarriksdagen, 1970, har parollen Ökad jämlikhet! Av debatten då framgick att ökad social och ekonomisk jämlikhet avsågs. På affischen står också: 20 september bestämmer du 70-talets politik.
På samma sätt är det i valet i år. 9 september bestäms 20-talets politik. Det glöms ofta bort att den riksdag och regering som får makten kommer att styra på alla områden. De som får regera bestämmer hur det svenska samhället ska utformas.
Under mer än ett halvt århundrade hade socialdemokratin denna makt. Det hade partiet, arbetarrörelsen, i kraft av stor folklig uppslutning för sin politik att bygga ett folkhem som innefattade alla oavsett status.
Efter hand byggdes det ut till en välfärdsstat där kollektiva lösningar på allt från pensioner, ersättning vid arbetslöshet och sjukdom, utbildning till mycket annat var det som användes.
Finansieringen skedde via skatter, som behövde vara höga för att finansiera höga ambitioner för välfärden och sociala och ekonomiska tryggheten.
Socialdemokratin hade initiativet i över 50 år. Partiet drev ofta igenom sin politik på egen hand. Det hade nära egen majoritet i riksdagen och genom att ett fåtal kommunistiska ledamöter inte röstade emot blev Socialdemokraterna ofta större än de borgerliga i riksdagen.
Den första borgerliga regeringen på 40 år 1976 kom att föra en politik som liknade den socialdemokratiska. Samma gällde en regering med Liberalerna som satt ett år.
Men budgetunderskott och statskuld ökade i den industrikris som var då. Underskotten bestod de år efter valet 1979 då de borgerliga partierna lyckades bli omvalda som riksdagsmajoritet med ett mandats marginal.
Fram till 1982 kom de borgerliga regeringarna, Moderaterna lämnade i maj 1981, att föra åtstramande politik. Välfärden stramades åt.
S-regeringen från 1982 devalverade sig ur krisen och det tog en tid innan ekonomin förbättrades. Det gynnade främst privata sektorn även om budgetunderskotten betades av.
I slutet av 80-talet rådde högkonjunktur. Den bröts i början av 90-talet då en borgerlig regering trädde till. Den genomförde privatiseringar och förändringar i välfärden, som friskolesystemet som ger möjlighet för företag att göra vinster i välfärden.
S-regeringar kom efter 1994 att sanera underskotten i statsfinanserna. Då det var klart och statsbudgeten hade överskott 2006 kom en borgerlig regering och använde det till sänkta skatter.
Budgeten visade underskott 2014 och skattekvoten hade sänkts tydligt, när dagens S-ledda regering trädde till efter borgerliga valnederlaget det året.
Vad ska ske i årets val? Ska väljarna rösta fram de borgerliga partierna igen, genom röst på dem eller genom röstning på ett parti som kommer att agera så att en moderat blir statsminister?
Sänka skatter, inte utbyggd välfärd, var de borgerliga partiernas politik efter valen 1991 och 2006. Det parti som möjliggjorde borgerliga regeringen 1991 fick inget inflytande och hindrade inte skattesänkningar och privatiseringar.
Den som vill ha bra välfärd, social och ekonomisk trygghet på 2020-talet måste rösta på det parti som alltid stått för det och som inte ska sänka skatter eller hjälpa skattesänkarpartier till makten.