Gotlands Allehandas politiska chefredaktör Mats Linder påstår i sin ledare 17/1 att utnyttjandet av ROT-bidraget minskat, sedan regeringen ändrade regelverket och sänkte bidraget från 50 procent till 30 procent.
Regeringen lät däremot taket stå kvar, så att avdragsrätten fortfarande är lika hög, men kräver högre kostnader att uppnå. Även företagarnas ordförande på Gotland Andreas Unger påstår det samma i en insändare i GT 17/1. Linder och Unger utgår ifrån den statistik som Skatteverket nyligen redovisade.
Jag har själv granskat samma statistik, men kan utifrån den inte se det samband som Linder och Unger ser. Visst har antalet som sökt ROT-bidrag minskat och visst har antalet företag som utfört ROT-tjänster minskat.
Men samtidigt har det sammanlagda utbetalda beloppet för Gotland bara minskat med skillnaden mellan 50 procent och 30 procent det vill säga 20 procentenheter.
Det har med andra ord utförts ROT-tjänster för personer mantalsskrivna på Gotland till samma belopp 2016 som under 2015.
Varför antalet fastighetsägare som sökt ROT-bidrag har minskat kan vi bara spekulera kring.
Det kan bero på att det inte finns fler kök att renovera eller fler trä däck eller spaanläggningar att bygga. Sommarstugorna kan vara färdigrenoverade. Vi vet inte och statistiken från Skatteverket ger inga besked om det.
Däremot ger statistiken besked om att 38 268 avdrag gjorts av gotlänningar sen möjligheten infördes 2009. Vilket innebär att varje gotländsk ägare av ett småhus eller en bostadsrätt fått ROT-bidrag vid lite drygt två tillfällen sen införandet.
Samma sak varför antalet företag som utför ROT-tjänster minskat. Det kan bero på att fler byggbolag är upptagna med att bygga bort bostadsbristen och därför inte har tid med ROT-jobben. Men vi vet inte.
Att däremot som Linder och Unger påstår, att statistiken visar att upp emot 5000 arbetstillfällen försvunnit utifrån statistiken, är ren lögn. Att det blivit färre företag som utfört ROT-tjänster är inte liktydigt med att det försvunnit arbetstillfällen i samma omfattning.
I undersökningen Bygma barometern som redovisades i början av november har över tusen fastighetsägare fått svara på frågor om bland annat deras vilja att bygga eller renovera efter sänkningen av ROT-bidraget. Undersökningen visar att en majoritet av de tillfrågades benägenhet att påbörja bygg- eller renoveringsprojekt varken har påverkats positivt eller negativt av förändringen med ROT.
Så den åsikt som Mats Linder och Andreas Unger för fram får mer ses som ett politiskt inlägg i debatten än som verklighet och fakta.
Vi kan alla ha åsikter om att staten går in och subventionerar olika saker, men när subventionerna blir varaktiga försvinner mycket av tanken bakom dem. Vi blir nämligen vana vid en viss prisbild. Så användandet av ROT-bidrag är en bra åtgärd i lågkonjunktur, då det kan sätta fart på hjulen.
Subventioner av byggbranschen ger ringar på vattnet då även byggmaterial måste köpas in. Men när subventionerna hålls igång år efter år utan att de förändras blir de en fast del av den allmänna synen på prisbilden, vilket inte är bra. För hur ska man då kunna få igång hjulen vid nästa lågkonjunktur?