På onsdagen vittnade Rysslandsutredaren Robert Mueller inför representanthuset i USA, om den utredning han gjort om rysk inblandning i presidentvalet i USA 2016. Den händelse detta handlar om är demokratin och rör även oss.
Tekniken, internet, har ju gjort det möjligt för aktörer i ett land att komma åt information i ett annat, genom hacking av datorer.
Många inrättningar, som militära och flera andra, har bra datasäkerhet. Men vissa inrättningar som är verksamma i politiken, som partier och politiker, kan ha dålig datasäkerhet.
Det demokratiska partiet, Hillary Clinton och medarbetare, hade 2016 dålig datasäkerhet. Det de hade i databaser och mail gick att komma åt för de som var skickliga.
Ryssland (Sovjet) är motståndare till USA i internationell politik sedan andra världskrigets slut. De är konkurrenter om inflytande i världen.
Länge gällde militära aspekter. Det finns kvar som geografiska fördelar runt om i världen. Men nu finns ekonomiska aspekter i större grad, som tillgång till råvaror och annat.
Ryssland har ett system som formellt är en demokrati, men som reellt inte är det. Landet saknar förutsättningar för reell demokrati eftersom det saknar press-, mötes-, demonstrations- och yttrandefrihet. Ryssland har heller inte ett rättssystem som är oberoende (från statlig styrning).
Ryssland har ett intresse av att demokratin fungerar dåligt i länder som har demokrati, som stora USA.
Både intresset att gynna sig inflytandemässigt militärt, geopolitiskt och ekonomiskt, som att motarbeta demokratins goda funktion i land som är motståndare talade för att Ryssland borde utnyttja den chans som uppkommit att kunna det i och med nya tekniken (internet) och dålig säkerhet hos motståndare (partier).
Till det kom en tredje faktor. Presidentvalet 2016 stod mellan två kandidater varav Ryssland ogillade den ena och vad denne stod för. Det var demokraten Hillary Clinton. Hon stod för samma som Barack Obama: att driva mänskliga rättigheter, demokrati, frihet i form av yttrande- och pressfrihet och ett opolitiskt rättssystem.
Republikanen Donald Trump stod inte i lika hög grad för de sakerna.
Så Ryssland agerade med dataintrång för att påverka valet dels så att det skulle bli kaos och problem, dels så att det skulle gå dåligt för Clinton, den Ryssland inte ville skulle vinna.
Traditionellt brukar republikaner vara för ett starkt, upprustat försvar. Så hade militära frågor varit centralare kanske Ryssland resonerat annorlunda om Clinton och Trump och ogillat den senare mer.
USA-val avgörs av elektorer, 538, som väljs i 51 geografiska områden. De flesta av områdena (staterna) är avgjorda, eftersom ena av de två partierna är starkt där.
Kvar blir knappt tio geografiska områden där valet avgörs. 2016 visade det sig att det skedde i tre: Wisconsin, Michigan och Pennsylvania. Trumps kampanj inritade sig på dem.
Med nya tekniken kunde budskap anpassas och förmedlas i annonser via Facebook: till vita män, kvinnor, svarta. Det gällde att få exempelvis kvinnor och svarat att inte rösta på Clinton. Om de valskolkade var det bra för Trump.
Var den ryska påverkansoperationen slutade och Trumpkampanjen tog vid är svårt att avgöra.