Min ledare förra fredagen, 1 juni, handlade om Socialdemokraternas ”ovilja” att spela ut sina politiska trumfkort. Istället för att ta upp sina hjärte(r) frågor väljer man att hålla sig på de politiska motståndarnas planhalva och spela deras färger.
Något även Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski uppmärksammat i en krönika, vilket jag beskrev i ledaren.
Jag valde då att mörka vilka trumfkort som Socialdemokraterna sitter på. Nu lägger jag korten på bordet och hoppas att S följer efter.
Ett trumfkort som redan är visat gäller vinster i välfärden. Inför gårdagens beslut om en eventuell vinstbegränsning har Socialdemokraterna gått hårt ut med den negativa inställningen de har till världens mest marknadsliberala välfärdssystem.
Här har S med sig en överväldigande majoritet av svenskarna. Få tycker det är okej med riskkapitalbolag som helt utan begränsningar kan håva in vinster i miljonklassen av våra skattepengar. I går låg ett förslag om begränsningar av vinsterna i välfärden för beslut i riksdagen, men det röstades ner av en högermajoritet bestående av M, C, L, KD och SD.
Frågan är, trots eller snarare på grund av, riksdagens negativa beslut i högsta grad levande och är ett tydligt trumfkort i valrörelsen för S.
Sjukvården är ett annat trumfkort som S valt att inte visa, ännu. Den bild som målas upp i den politiska debatten och av rikstäckande media är inte smickrande för sjukvården. Men den bilden är bevisligen inte sann.
I veckan offentliggjordes en rapport om tillståndet för sjukvården i 16 OECD-länder. 13 olika kriterier har bedömts utifrån fakta och den svenska sjukvården hamnar i topp. Tvärt emot vad vi får till oss.
Visserligen känns det bra att inget parti är nöjd med den vård vi har i landet, men att vi skulle stå inför någon form av systemkollaps är extremt överdrivet. Här är ytterligare ett trumfkort. Sjukvården är en hjärte(r) fråga för både väljarna och S.
Vi kan fortsätta rabbla upp undersökningar där den svenska välfärden eller Sverige som land hamnar i topp. En stor orsak till de ideliga topplaceringarna är det välfärdssamhälle som arbetarrörelsen byggt upp. Ett välfärdssamhälle som trots topplacering efter topplacering har utmaningar som våra politiker måste ta tag i.
Så kallade hårda verksamheter som polis, tull, rättsväsende och militär behöver mer resurser. Samtidigt vet vi att sjukvårdens kostnader ökar då vi lever allt längre och ofta med svåra sjukdomar som förr ledde till en relativt snabb död. Längre liv betyder också längre tid där vi behöver omvårdnad vilket ökar omsorgskostnaderna. Barnkullarna som nu är i skolålder är också större vilket gör att skolan behöver resurser.
Detta samtidigt som vi i arbetsför ålder, som står för stora delar av skatteunderlaget, minskar i antal. Utmaningarna måste tas på allvar och att möta resursbehov med stora skattesänkningar är inte att ta utmaningarna på allvar.
Här har S ytterligare ett trumfkort att ta fram. Jag ser framför mig en politisk debatt som starkt påminner om den som blev 2002. En debatt där skillnaderna mellan höger- och vänsterpolitik blir tydliga. Där en gemensamt finansierad välfärd i toppklass, sätts mot enorma skattesänkningar för de med höga inkomster.