Svenskt Näringslivs (SN) kommunranking 2018 där kommunernas företagsklimat bedöms utifrån SN:s syn på företagsklimatet redovisades i början av veckan. Rankingen som jag anser får för stort inflytande över regionens näringslivsarbete fick bägge de borgerliga ledarsidornas uppmärksamhet. Även regiondirektör Peter Lindvall uttalade sig om rankingen utifrån regionens arbete med näringslivsfrågor.
Då både gotländska politiker och tjänstepersoner i regionen verkar se rankingen som ett viktigt instrument att värdera regionens arbete med näringslivsfrågor ska jag här tipsa dem om hur Region Gotland genom tre enkla politiska beslut blir en rankingraket.
Sänk kommunalskatten. Här har regionen en möjlighet att rycka hela 200 placeringar i skatteranking genom att sänka skattesatsen till en som är lägre än skånska Vellinge. Om vi sänker med 4 kronor per hundralapp från dagens 33,60 till 29,60 får vi en skattesats som är 0,08 mindre än Vellinges 29,68 och plats 200 förvandlas till plats 1.
Privatisera all den kommunala verksamhet som får privatiseras enligt lag. Då har vi möjlighet att stiga från plats 89 till plats 1 i statistiken som kallas Entreprenader. Men rankingen är också så fiffigt sammansatt att en stor privatisering gör att regionen med automatik också stiger i andra frågor som finns med i rankingens utformande. Då ökar andelen anställda i privata företag, då minskar risken för att regionen konkurrerar med privata utförare, då ökar andelen privata företag och dessutom får vi med all säkerhet ett ökat nyföretagande. EN åtgärd som ger raketrusning i hela fem delar av rankingen.
Men den största möjligheten kommunerna har att rusa uppåt i SN:s ranking är att skicka alla tjänstepersoner som har någon som helst kontakt med företagare på charmkurs. Den upplevelse vilken företagarna som svarar på enkäten har i sina kontakter med regionen har nämligen extremt stort inflytande över totalrankingen. Hela två tredjedelar av rankingen bygger på företagares upplevelser av företagsklimatet. Och upplevelsen kan absolut ökas bara genom ett bra bemötande.
Dessa tre tips kräver bara tre enkla klubbslag i fullmäktige. Beslut om sänkt skatt, beslut om att lägga ut alla kommunala verksamheter på entreprenad och ett beslut att skicka tjänstepersoner på charmkurs. Därefter kommer regionens företagsklimat att vara på topp. I alla fall utifrån Svenskt Näringslivs syn på vad ett bra företagsklimat är.
Ni som läser mig har förstått att jag har en annan syn på vad ett bra företagsklimat är. Jag har svårt att se hur kommunalskatten inverkar på företagarklimatet generellt i landet. De skatter som företag har att betala går nämligen till staten. Kommunalskatten betalas på lön och i stora delar av landet kan man välja att bo där skatten är låg, men jobba där den är högre. Däremot kan den kommunala skattesatsen vara ett problem i glesbygdskommuner eller för oss på Gotland när företag ska rekrytera. Samtidigt har både vi och glesbygdskommunerna andra fördelar jämfört med lågskattekommunerna, så problem med rekrytering hänger på fler parametrar än skatten.
Däremot hänger skattesatsen ihop med den service Region Gotland kan erbjuda. En sänkning till Vellinges nivå skulle innebära 400 miljoner kronor mindre till skola, vård och omsorg. Något som knappast gynnar rekrytering av personal till bristyrken. Mindre pengar till renhållning, snöröjning, vägunderhåll och kollektivtrafik vilket knappast gynnar arbetspendling eller transporter på de gotländska vägarna. I min värld är dessa frågor viktiga för öns företagare.
Jag har också svårt att se hur en privatisering av kommunal verksamhet gynnar företagsklimatet. Det är väl viktigare hur verksamheten sköts än vem som driver den, brukar det ju heta. Ta exempelvis snöröjningen i Stockholm där privata utförare nu utreds för att ha fuskat både ekonomiskt och med själva snöröjningen. Utifrån SN:s ranking är Stockholms privata snöröjning bättre för företagsklimatet än om snöröjningen varit helt i kommunens regi, oavsett om transporter och människor kan ta sig fram.
Från de som lyfter fram rankingen som viktig kommer också påståenden om att undersökningen är opolitisk. Mig veterligen finns det inget vetenskapligt belägg för att varken låg kommunalskatt eller privatisering av kommunal verksamhet skulle ge ett bättre företagsklimat. Det är ett ideologiskt sätt att se på hur samhället ska organiseras. Det är Svenskt Näringslivs politiska vilja att vi ska se det på deras sätt, vilket genomsyrar hela rankingen. Jag ser också ett samband mellan rankingens utformning och vissa politiska partiers hjärtefrågor såsom sänkt skatt och privatisering av offentlig verksamhet. Någon av er som gör samma iakttagelse? Därför ser jag det också som politiska ställningstaganden när rankingen tas med som ett verktyg i Region Gotlands arbete med att förbättra företagsklimatet. Menar nu regionens tjänstepersoner och politiker allvar med sin vilja att få en bättre placering på ranking är det bara att fullfölja tipsen här ovanför. Frågan är om det skulle vara bra för Gotland att genomföra Svenskt Näringslivs politiska vilja fullt ut.